Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade fördenskull ett bolag, hvari kronan ingick för
50,000 och enskilda personer för 200,000 d. s. m.,
det sednare bidraget likväl säsom ett lån, på hvilket
staten skulle åt delegame betala under
byggnadstiden 6, och sedan kanalen blifvit färdig, 12 procent.
Arbetet ställdes under Hårlemans öfverinseende och
påbegyntes 1749.
Det 1726 införda tullarrendet *) hade genom sin
strängare bevakning förorsakat mycket missnöje bland
gränsorternas befolkning, hvilken tillförene bedrifvit
hvarjehanda lurendrejeri 2). Arrendet blef likväl den
ena rikdsagen efter den andra förnyadt, varande
nämligen i det hela mer både vinstgifvande och
vigt. Staten erhöll årligen vid pass 1,450,000 och
förpaktarne omkring 60,000 allt d. s. m. För att
skydda inhemska näringar och öka statens
inkomster höllos tullsatserna hela tiden bortåt tämligen
höga.
MANUFAKTURERNA.
Från föregående del3) känna vi den nära
förbindelsen mellan Hattpartiet och de nya
manufakturverken, och huru de under striden mot
Mössorna understödde hvarandra och gemensamt
tillkämpade sig segern 1739. Knappt var denna
vunnen och Hattarna komna till styret, förr än de
skyndade sig att utfärda flere stadgar och påbud,
som voro för medkämparna, manufaktur-egrarna,
mycket’ fördelaktiga, och som tillika i betydlig mån
omskapade hela näringsgrenen. Utom de till
manufakturernas understöd förut lemnade anslagen, näml.
lands- och femprocentshjelpen, beviljades nu
om-igen stora penninge-förskott i synnerhet åt Alingsås
’) 33. 224—227.
2) 36. 89, 90.
3) 33. 213—223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
