Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blefvo af 1751 års ständer förbudna. Huru dessa
inrättningar derefter behandlades, hör till sednare
tiders historia att förtälja.
Manufakturernas förut omtalade oenighet med
Ostindiska Kompaniet fortfor äfven nu och rörde
förnämligast sidentygerna, hvilka de förra påstodo,
att kompaniet icke borde få införa; emedan rikets
manufakturer deraf tillverkade så. mycket, som
rikets innevånare behöfde. År 1745 blefvo härom
inför regeringen långvariga tvister förda, under hvilka
Salander yrkade, att Ostindiska Kompaniet borde
förbjudas all införsel af siden och dessutom åläggas
att för andra inhemtade fabriksvaror gifva till
manufaktur-fondens understöd 25 i stället för 15
procent ’). Vi känna ej utgången.
Mycket svår blef ock striden mellan
manufakturerna och landtbruket, hvilket sednare kunde
till stöd påräkna Mösspartiet, presterna, .bönderna
samt många och vigtiga skäl. l)essa sednare äro
redan vid teckningen af föregående tider utförligen
framlaggda 2), och de förefunnos och inverkade allt
framgent på tänkesättet och ledde slutligen till en
på sin tid mycket ryktbar tvist. År 1744 nedlade
dåvarande landshöfding Anckarcrona sitt
ordförandeskap i Vetenskaps-akademien. 1 det vid sådana
tillfällen vanliga talet vidrörde han nämnde fråga
och tillerkände åt landtbruket ett bestämdt företräde
såsom det nödigaste, det angelägnaste, det som
förnämligast borde befrämjas; ty, mente han, utan
föda kunde folket icke trifvas, än mindre ökas, och
manufakturerna således ej heller bekomma hvar ken
lifsmedel, arbetare eller afnämare. Talet blef vid
tillfället besvaradt af akademiens sekreterare Faggot,
hvilken, hörande till Hattpartiet, anmärkte, att man
borde bland näringar först och främst befordra
’) Rådsprot. Mars—Sept. 1745.
’) 33. 216—218.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
