- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 38. Fredriks regering. H. 8. Konung Fredrik och hans sednare samtida, rikets inre styrelse 1743-1750 och konungens död /
156

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åt nyodlingar medgaf styreJsen flere års skattefrihet,
hvarjemnte man började något befrämja
hemmans-klyfningen och förorda storskiften mest på
bedrif-vande af Faggotx). Medelst påbud om byordningar
och byåldermän, svarande mot nutidens byfogdar,
sökte man ock bland landtfolket införa mer vana
vid sjelfstyrelse och vid ordentligare samhällsskick.
Mycket ifrade ock regeringen för odlandet af
po-täter. Varan befriades från införseltull, och
prester-skapet uppmanades att sjelft plantera och bland
allmogen Förorda och utdela nämnde rotfrukt. En
kyrkoherde, som for sådant ändamål fått sig från
styrelsen tillsända några kappar af varan, tillkallade
då sina förnämsta sockenboar och började tala för
saken. En bland bönderna tog då ett jordäpple
och rullade det utefter golfvet, sägande: detta kan
nog vara roligt för larnen att leka med, men till
något annat lär det väl icke duga. Afven bland
kunniga ståndspersoner förgingo flere årtionden,
innan okunnigheten och fördomarne kunde
öfver-vinnas.

Hindren för landtbrukets snabbare tillväxt voro
nu ungefär desamma som under nästföregående
tidskifte 2), och förnämligast bristen på armar. Till
följe af förbuden mot hemmanens skiftande i smärre
delar hade också uppkommit en befolkning, som
icke egde och nästan omöjligen kunde komma att
ega någon jord, något eget hemvist och som
fördenskull hoptals utvandrade till främmande land och
således minskade landets arbetsstyrka3). Härtill
kan äfven räknas den omständigheten, att de nya

’) Denne ämbetsman ingaf den 17 Mars 1755 till
regeringen, ang&ende vårt allmänna MlUt&ndt tjukdem och bot, en skrift,
som är mycket upplysande, ocb i hvilken han, eburu sjelf Hatt,
ogillade den större vigt, man laggt pS fabriker ocb handel, under
4et jordbruket blifvit i någon mån vanv&rdadt.

*) 3a 233—235.

s) Se i synnerhet Faggots betänkaode.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/38/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free