Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se och gilla, hvad den skall lyda, och som blyges
för ligmeri och osanning. Mer och mer utbildade
sig begreppet om menniskans rättighet till
samvetsfrihet i andliga ting, till forsknings-frihet i
vetenskapliga, till jemnlikhet i medborgerliga och tift
delaktighet i ledningen af fäderneslandets allmänna
angelägenheter. Följden blef, att folket si i andligt som
verldsligt hänseende väcktes till en verksamhet, som
stod i bjert motsats till den politiska försoffning, som
förut i flere fall herrskat. Frihetstidens statsskick
var ett svenskarnas försök att hos sig verkliggöra
de då framträdande föreställningarna om ett på
engång fritt och laglydigt folk, som »sjelfmant gör sin
pligt och kräfver ut sin rätt.» Det misslyckades
den gången; men var ett föredöme, rikt på lärdomar
för sednare tiders försök i samma rigtning.
En närmare granskning skall finna, att i
allmänhet voro de fördelaktiga sidorna af frihetstiden
följder af regerings-sättets grundsatser; de
ofördelaktiga deremot af regerings-herrarnas, och i
synnerhet af Hattarnas personer och åtgerder.
NITTONDE KAPITLET.
MISSNÖJEN.
Ännu några ord om detta ämnel
Klandret mot det fria regeringssättet hafva vi
redan beskrifvit till både orsaker och beskaffenhet1);
likaså, huru alla planer till konungamagtens utvidgande
misslyckades till följe dels af missaktning för Fredrik
och misstroende till Lovisa Ulrika, dels af
samman-likningen mellan den sista envåldstidens förfärliga
elände och den närvarande frihetstidens jemnförelsevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
