Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla landsorter spordes och mest bland allmogen ett
knotande missnöje, stundom smärre upplopp, och
man berättade, huru i någon del af Wermland
allmogen pryglat sin riksdagsman, derföre att han
bifallit till de för folket ovälkomna besluten >). Äfven
många ståndspersoner delade missnöjet, men vågade
af fruktan för Hattarnas förföljelser icke uttala sina
tänkesätt så öppet som bönderna, hvilka genom sin
lägre samhällsställning voro mindre vigtiga, men
genom sitt stora antal mer vådliga att angripa.
Missnöjet blef ock på slutet något mildradt, sedan
till följe af försoningen med Danmark 1749
farhågorna för ett nytt krig och nya deraf förorsakade
bördor försvunnit.
TJUGONDE KAPITLET.
ANMÄRKNINGAR MOT NÅGRA GÄNGSE UPPGIFTER
ANGÅENDE FRIHETSTIDENS HISTORIA.
Några sådana anmärkningar hafva vi redan till—
förene framställt2); men tillägga här ytterligare
några af samma art, till hvilka fortsatta forskningar
gifvit anledning; hvaijemnte vi tillåta oss att i
förväg kasta en och annan blick på några sednare
tiders företeelser, hvilka stå i nära sammanhang med
frihetstidens.
OM PARTIERNAS BESTÅNDSDELAR OCH VERKSAMHET.
Det säges, att de gamla Mössorna (1719—
1738) voro öfverlefvor af den fordna höga
aristokratien. Uppgiften tyckes föranledd deraf, att
bland den tidens rådsherrar förekommo några hög-
’) Ö»terr. min. bref 1748, 1749.
>) 33. 8—17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
