Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofrälsemännen, dock icke till politisk verksamhet, utan
till en prilande men magtlös och undergifven hofadel.
I verkligheten har således konungen ända till
medlet af 1780-talet hyllat adeln med en mot de
öfriga undersåtarne myckct orättvis partiskhet. Hvad
var då orsaken till detta stånds opposition 1786?
Månne begär efter mutor, hämnd eller magt? Vi
hafva redan yttrat oss om halten af dessa förebråelser
och vilja här framlägga en annan uppfattning. Skrämd
af ofrälsemännens anfall omkring 1771, och tjusad
af den unge konungens egenskaper och således ledd af
både ståndsegennytta och öfvertygelse, gick en stor del
af adeln 1772 öfver till hofvets sida, och bidrog, görande
eller låtande, till det fria statsskickets fall. Stående
tronen närmast, fick den Kkväl tydligare och snarare
än andra samhällsklasser erfara, att konungen i
verkligheten ieke svarade mot de hysta förhoppningarna,
och att hans styrelse hotade den återstående friheten
med inskränkningar och landet med olyckor. De
ädlare inom ståndet kände sig då af pligt, af
fosterlandskärlek och af fordna minnen uppmanade att
förekomma dessa vådor och att sätta sig emot åtskilliga
konungens Törslag; och de läto sig derifrån icke hindras
af någon ensidig tacksamhet för de i sig sjelfva
obilliga fördelar, med hvilka han gynnat deras egen
samhällsklass. De försmådde ock den erbjudna rollen af en
lysande men magtlös hofadel och beslöto i stället
att som en sjelfständig politisk del af samhället
uppträda i spetsen för hela folket och till försvar för
dess och frihetens sak. Detta synes oss hafva varit
drifljedern hos de nämnde herrarna Fersen, De Geer,
Frietzcky och Spaldencreutz, och hos de bästa, de
flesta inom dåtidens adliga opposition *); ehuru tvifvels-
l) Man läse Skildring af 1686 år* riktdag af K. ». Wærn,
tr. 1864 i Göteborgs Kongl. Vet.- och Vitterh.-Samh. Han dl. och
i ny upplaga 1868, — samt Sverget Statshvälfningar m. m. af
M. Blii, tr. 1794, 3:dje delen s. 29—37 och 61—83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
