Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
misstag och brister; t. ex. regentmagteas öfverdrifna
inskränkning, folkmagtens obegränsade utvidgning, den
aristokratiska beständs-delens, riddarhusets, felaktiga
organisation, Hemliga Utskottet och dess
tysthets-krämeri samt frånvaron af tal- och tryckfrihet1) m. m-,
hvilka fel, såsom vi redan utförligen beskrifvit,
medförde många svårigheter och olyckor, och i sin mån,
ehuru visst icke uteslutande, bidrogo till
regeringssättets fall.
I sistnämnde hänseende vilja vi fästa läsarens
blickar på ett annat statsförfattningens fel, hvilket vät
förut varit vidrördt, dock blott i förbigående, men
som är af stor vigt; det nämligen, att öfvergången
från ett obegränsadt envälde till ett obegränsadt
folkvälde skedde så tvärhastigt, så brådstört, att
svenskarna icke hunno dertill på något sätt förberedas, än
mindre mogna. 1 några fall var väl förändringen
historiskt förberedd; — praktiskt genom det sista
enväldets landsförderfliga åtgerder, hvilka framtvingade
statshvälfningen, och mot hvilkas förnyande Here den
nya författningens punkter voro beräknade 2); — och
teoretiskt, ty till Here svenskar hade kommit
kännedomen af de läror om medborgerlig frihet och
sjelf-styrelse, som i England och flerestädes biifvit
fram-laggda af Locke och hans anhängare, och derjemnte
om Englands, Helvetians och Hollands fria statsskick
och dermed följande uppblomstring, hvilket allt i
förening med kärleken till de länge kända och beundrade
grekiska och romerska republikerna framkallade
försöket att genom en likartad författning trygga äfven
Sverge och svenskarna mot olycksföljderna af en
förvillad envåldsherres regering. Den rigtning till ökad
konungamagt, som varit förherrskande under
femton-och sextonhundratalet, hade ock under den närmast
följande tiden framkallat till fördel för folkmagten, en
>) 33. 26—53.
») 30. 43, 44 ; 33. 3-5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
