Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man läser, att vid Sigrid Stures hröllop med Ture Persson
Bjelke 1562 förtärdes 30 åmar vin, 4 tunnor mjöd, 12
tunnor kirsedrank, 1 ’/2 tunna must, 8 fat prvssing, 20
läster öl, 45 oxar, 200 får, 21 svin, 17 kalfvar, 453
kannor honing o. s. v. Genom kyrkogodsens indragande
hade nemligen en stor mängd egendomar hemfallit till
adeln, och i synnerhet till Sturen, enda afkomlingen af så
många fordom mägtiga slägter. Genom dessa rikedomar
och dertill Sturenamnets obefläckade glans, svågerlaget med
Gustaf Wasa och de många barnens utmärkta egenskaper,
var Hörningsholmshuset länge det förnämsta i riket, näst
det kungliga, och ett hemvist för ära, stolthet och glädje.’
Glädjen försvann efter de rysliga Sturemorden 1567, men
fru Märta bibehöll stoltheten, ty slägten hade bibehållit
äran. Två återstående äöner och fem döttrar
lofvadeåterföra äfven gjädjen. Under deras uppväxande förestod
med-lertid fru Märta Hörningsholmshuset och alla dess
underlydande gods med det förstånd och den kraft, som
förvärf-vade henne tillnamnet Kong Marta, men äfven med
ädelmod. Erik den XIV hade mördat hennes man och tvenne
söner. Då sedan efter tronförändringen hans maka och
barn utan skydd och försvar spriddes kring landet, upptog
fru Märta den Cfvergifna 4 eller 5 åriga Sigrid Wasa och
uppfostrade henne med moderlig ömhet och vård.
Erik Stenbock, son af gamla Gustaf Olsson till Torpa
och Brita Lejonhufvud, vistades som nära slägtinge ofla på
Hörningsholm, och fattade derunder häftig kärlek till fröken
Malin, den andra i ordningen af döttrarna. Hon besvarade
bans böjelse; men grefvinnan Märta ville ej höra talas derom
för den nära slägtskapens skull. De voro nemligen
systerbarn. Stenbock förs >kte de vanliga utvägarna. Han
öfver-hopade moder, systrar och tjenstefolk med skänker, men
förgäfves. Många blefvo bevekta, men ej gamla grefvinnan.
Genom bref hade hon rådfrågat ärkebiskop Laurentius i
Uppsala. Denne stod fast vid det tänkesätt, han yttrat
vid Gustaf Wasas tredje förmälning, och afstyrkte saken;
och derefter var det förgäfves mera tala med grefvinnan.
Så förflöto flere år. De båda älskande sågo sin ungdoms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
