Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ammans bröst, sägande: Tigen! eljest skolen i aldrig tala
mer. Nere på sjön kommo rvttarne fram från båda sidor,
och omgåfvo släden: sedan gick det sä fort hästarne kunde
springa, ända till Svärdsbro. Oer voro, jemle alla slags
dyrbara tyger, skräddare och sömmare, som togo mått och
begynte arbeta på kläder åt fröken. Eraedlertid höllo ryt*
tama vakt kring gården, att ingen kunde komma ut eller in.
Just då herr Erik åkte ned på sjön, kom fröken
Margareta Stiye händelsevis till fönstret, såg och förstod
deras resa. Hon började straxt att skrika: Herr Erik
för visst bort syster Malin! Gamla grefvinnan och fru
Sigrid sprungo dervid först till fönstret och sedan ned åt
gården. Men på trappan förlorade modren sansningen och
föll ned. Då hon litet hemtat sig, befallte hon fru Sigrid
att straxt resa efter och söka återföra den bortflydda.
Sigrid lydde. Emedlertid satt fru Märta under sorg och
klagan på trappan och kunde ej ännu fullkomligt sansa
sig. Då kom dit skyndande herr Eriks syster, grefvinnan
Cecilia, och beklagade, att herr Erik gjort fru Märta
si myckel emot; bedyrande, att hon sjelf ej velat något
deraf; men alt hon aldrig kunnat tro, det fru Märta skulle
taga det så vredeliga. Denna vände hufvudet hältigt om
och svarade: Gud straffe eder och eder bror, som röfval
ifrån mig mitt barn! Drager nu åtminstone efter och
va-rer hos henne, så att henne ingen skam sker. Fru Cecilia
teg och reste.
Då fru Sigrid kom till Svärdsbro, fick endast hon
allena, och äfven det med möda, slippa in på gården. Hon
började då för Malin omtala modrens klagan och sorg, samt
förmana henne att återvända, i hvilken händelse modren
lofvat förlåtelse. Fröken Malin svarade ingenting. Då
började Sigrid åter och lifligare att förmana och bedja
Malin; hon blefoe eljest orsak till modrens död. Malin sade:
Om i kunnen försäkra mig att fru moder låter oss få
äga hvarandra, vilt jag gerna återvända. — Det kan
jag icke, svarade fru Sigrid. —• Då, sade Malin, är den
första villan lika god, som den sista, och begynte så
bit-terligen gråta. Då fru Sigrid ej kunde öfvertala systern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
