- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
73

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara tvången till ett nytt val, hvilket mSnga fruktade.
Zamoisky ville ej nödgas kasta sig i armarna på sina
fiender, Zborowerna, och enkedrottningen, sjelf af Jagelloniska
atten, kunde ej lida den tanken att på Polens
konunga-tron se någon främmande herre, helst så länge sonen af
hennes alskade syster lefde. Äfven svenska sändebuden
arbetade ifrigt. Deras fiender säga, att de utbetalat för
egen rakning 40,000 gyllen för att drifva igenom saken,
bvartill dock Sparre alldeles nekar. Säkert 8r, att
enke-drottning Anna för samma orsak använde öfver 100,000
gyllen. Genom dessa alla bemödanden kom man slutligen
öfverens, att svenska sändebuden väl skulle bortlofva
Estland, men med villkor. Emedan detta löfte gifvit
anledning till många tvister och olika tydningar, vilja vi till
läsarens eget granskande införa de i sjelfva afhandlingen
nyttjade och af sändebuden underskrifna ordalagen. Äfven
skall han (Sigismund) vara förbanden alt med
konungariket Polenj slorherligdömet Liltauen och det öfriga
Liff-land förena och införlifva den del af Liffland, som
konungen af Sverge nu innehafver, för hvilken sak drottning
Anna af Polen går i borgen med alla sina egodelar,
likasom äfven konungens sändebud utlofva den. Det
berättas, att Brahe i början tvekade, men att Sparre
öfver-talade honom att skrifva under.

Johan och Sigismund uppehöllo sig kring Kalmar,
för att så mycket snarare få underrättelse från Polen.
De voro på Borkholm, då första budet, en polsk
adelsman, vid namn Liesnowilsky, anlände och förkunnade den
lyckliga utgången af valet. En allmän glädje visades.
Kanonerna aflossades, tacksägelser i alla kyrkor påbjödos,
och Johan upps8tte Sigismund på tronen vid sin sida
för att, såsom utvald konung, emottaga rådets
lyckönskningar.

Men snart försvann detta glädjerus och de fordna
betänkligheterna återkommo. De oeniga valen lofvade en
stormig framtid för den blifvande konungen, heldst uti ett
så oroligt rike. Zborowskys anhang skref också
afskräc-kande. bref, utntålade valet såsom olagligt ocb folket fär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free