- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
101

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stamma, hvari den bestod. Endast hemligt och genom
förtrogna bud vågade de s8nda sina skrifvelser, ty spejara
bevakade deras steg. Dessutom hade hvar och en hos
sig flere af konungens eller hertigens ryttare till vakt. I
synnerhet var man strang mot Erik Sparre. Ingen fick
gå in och tala med honom, som misstanktes, föra bud från
de andra herrarna. Brefvexlingen med dessa skedde offBBt
genom teckenskrift, och den gemensamma mötesplatsen för
sådana hemliga bud var Vallbäck, ett på andre iidan
Hjelmaren beläget skogstorp eller utbruk under Sundby *).
Det var en tid förbudet att Öppna porten på stora
Sund-by-byggningen oltsre än för de oundgängligaste behof.
Pestsmittan, som rasade i Stockholm, började afven visa
sig kring Sundby. Sparre skref och bad Johan på det
bevekligaste om tillstånd alt med hustru och barn få
be-gifva sig till ett annat ställe. Det vagrades. Sparres
svarfar, gamla Per Brahe, låg på sitt yttersta och
begärde att få tala med sina mågar och barn. Sparre skref
och bad ganska enträget derom. Hertig Karl tillstyrkte
bifall; men Johan v8grade. Sparre fick ej en gång komma
på sin svärfars begrafning.

Alla, som hade något odeladt med herrarna, togo
tillfället i akt, och voro nästan säkra att hos konungen
få tvisterna afgjorda till sin fördel. Äfven enskild
hämndlystnad visade sig. Hans Wankow, till börden en
ly-beckare, men uppfostrad på Rydboholm, hade städse
utmärkt sig för oskicklighet och laster, så att ban till och
med blifvit dömd från lifvet, men endast genom Brahens
förbön kunde raddas. Han var dess bårdskärare. Vid
denna tiden begärde han af gamla grefven ett hemman
för sin trogna tjenst. Braben biföll af ålderdomssvaghet,
men Johan Sparre ocb de unga Braherna återtogo gården.
Då började Wankow låta förnimma, att han bört åtskil—

’) Riksark. Acla angående den mellan konung Johan och
hertig Karl uppvuxna tvistighet m. m. Ett bref från Ebba
Brahe till Anna och Margareta Sture, Sundby den 30 Mars
4594. (Skrifvet med chiffer af samma clav som
ofvanan-förde chifferbref. Se p. 59.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free