Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hertig Karl var i Södertelje och stadd på resan mot
konungen, då han fick underrättelse om finnarnas ankomst.
Scheel med flottan var äfven på vägen ned till Kalmar.
Kar] sände straxt befallning, att den skulle vända om och
angripa finnarna. Sjelf skyndade han till Stockholm, lät
stänga stadens och slottets portar, ökade och ordnade
besättningen, och som flottan ej ännu ankommit, lät han
med kanoner från slottet utrusta några pråmar till
stadens försvar. Tillika uppbådade han Upplandsbönderna,
att från landtsidan angripa finnarna, under det flottan
gjorde det från sjösidan. Detta värf utfördes af Uppsala
professorer. Nicolaus Bothniensis och Jacobus Schinnerus
samtalade med allmogen, först i Lunda länsmansgård,
sedan i Skeptuna prestgård; Laurentius Paulinus åter vid
Wallentuna. Så samlades snart några tusen bönder och
aftågade under nämnde professorers anförande. Allmogens
matsäck bestod för det mesta af skinkor, hvarföre äfven
hela företaget af ’några blifvit kalladt skinkl&get. Så
utrustade, skyndade de ifrigt mot finnarna.
Dessa hade väntat, att konung Sigismund från sin
sida också skulle hafva anländt, men ban hördes ej är.nu
utaf. De hade ej heller befallning att inlåta sig i någon
strid och voro dessutom till sådant alldeles för svaga.
Nära hade de blifvit fångna mellan bondehären å ena och
flottan å andra sidan. Jakob Bagge i Stockholm och en
presthustru å Wermdön varnade dem för den
öfverhän-gande faran. I största hast bröto de upp, stego ombord
och seglade till Åland, hvilket gick så brådstört, att de
ej fingo tid medtaga sina matsäckar. Dessa bestodo af
korf och voro det enda byte Upplandsbönderna fingo,
hvilket enligt andra berättelser skall hafva gifvit
anledning till namnet korftåget, hvarmed denna fejd vanligtvis
blifvit utmärkt. Sedan Karl jagat finnarne till Furusund,
återvände han till Stockholm. Der hölls en sträng räfst
med flere, som funnos hafva varit i hemligt förstånd med
Stålarm. Karl fick ej lid att döma dem; dock sattes de
i förvar. Stadens fängelser räckte icke till, och slotts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>