Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att mot detta krig, som jemnförelsevis hade för
sig både rättvisa oeh utsigt tiil framgång, dock
allmänna tänkesättet visade mycket mindre benägenhet
än för kriget 1741, —orsaken dertill torde böra
sökas dels i minnet af de förra gången grvmt svikna
O U U cJ
förhoppningarna, dels deri. att hatet mot Preussen
ej var på långt när så häftigt som det mot
Ryssland, och dels och allra mest deri. att svenska
bof-vet genom allehanda utliggare och stämplingar, t.
ex. de landbergska rörelserna och de utdelade
främmande mutorna, underblåste oviljan.
o J
A sin sida sökte rådet och dess vänner
upprätthålla folkets mod genom förespeglingar om ett
föga kostsamt krig, man skulle binda sina hästar
vid grannens gäirdesgård; och om ett snart slutadt
krig, ty Preussen skulle ej länge kunna motstå så
många och mägtiga fiender; och om ett mycket
vinst-gifvande krig, ty Sverge skulle återfå Stettin och
kanske än mer; och tillika om Sverges gamla kri
gs-ära, hvilken borde uppfriskas. Gjörwell i sin
tidskrift, Den Svenske Mercurius, talade i samma anda
och lät skalden Samuel Alf der införa en latinsk
sång, hvilken med klingande verser omtalade, huru
svenskarna skulle genast vid sin ankomst till
Tyskland segra, huru städer och fästen skulle falla,
huru den store Gustaf Adolfs bragder och ära skulle
förnyas; och att svenskarna sktille ej heller denna
gång låta det lidande Tyskland förgäfves utsträcka
sina om hjelp bedjande armar o. s. v.
Vi hafva sett Sverges rustningar. Preussens
deremot svarande voro sammanblandade med dem,
som anställdes mot dess öfriga fiender. Den mot
Sverge serskildt rigtade åtgerden bestod förnämligast
i starkare befästande och besättande af Stettin,
hvilken stad ansågs vara den punkt, öfver hvilken
svenskarna ville bana sig väg till Berlin. Konungen
i Preussen följde ock vanligtvis den plan, att låta
svenskarna under sommaren tämligen obehindradt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
