- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 40. Adolf Fredriks regering. H. 2. Pommerska kriget 1757-1762 och Riksdagen 1760-1762 /
51

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dels från Stettin dels från Mecklenburg flere anfall
i svenska härens rygg. Några bland dem blefvo
Yal af Sprengporten kraftigt tillbakaslagna, men
Lantingshausen ansåg sin ställning osäker. Om han
framryckte längre in i Preussen, hade han måst till
skydd för svenska Pommern och för härens rygg
qvarlemna 6 till 7,000 man; och att med
återstoden 7, till 8,000, framrycka mot Berlin och utmana
öfverlägsna fiender ansåg han vara ett allt för stort
vågstycke. Detta också af fienden erkända
förhållande var väl, jemnte ryssarnas uteblifvande den
egentliga orsaken till Lantingshausens långvariga
qvarstannande vid Pasewalk ; hären var för svag att
göra någonting, men också för stark att göra
ingenting. Att ligga stilla skulle föranleda tadel; att
tåga framåt kunde föranleda nederlag.

Emedlertid blef trakten kring Pasewalk utäten,
och nu nalkades, jemnte nöd och sjukdomar, äfven
vintermånaderna och tillika den tid, då konungen i
Preussen, befriad från andra fiender, kunde mot
svenskarna använda en större troppstyrka. 1 slutet
af Oktober drog sig fördenskull Lantingshausen
tillbaka från Pasewalk och lade sina troppar
utefter den vanliga linien norr om Peene. Derjemnte
fingo svenskarna understöd af mecklenburgska
troppar, hvilka inqvarterades på Rügen. Till följe af
lidna nederlag, isynnerhet af det vid Maxen, kunde
konung Fredrik omöjligen sända till dessa trakter
någon större tropp förr än i Januari 1760. Då
föreföllo utefter nämnde flod flere häftiga strider, i
hvilka svenskarna ådagalade mycken tapperhet;
ser-deles vid Anclam, der preussiska befälhafvaren
Manteufel blef tagen till fånga; och de försvarade
sig i allmänhet så väl, att preussarne icke kunde
denna gång såsom förut framtränga till Stralsund,
utan måste lemna svenska Pommern för det mesta
orördt. Till följe af Lantingshausens sorgfälligare
vård och klokare anstalter, blef ock tropparnas helso-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/40/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free