Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess rättigheter, — dessa laglydiga ledamöter borde
med adeln sammanträda på rikssalen oeli förklara
de laglösa stånds-ledamöterna förlustiga all
riksdagsmannarätt och anhålla, det konungen måtte i deras
ställe tillkalla andra. Många bifolio, och lindbeck
anmärkte, att, om ock en sådan adelns åtgerd vore
farlig, så vore of rälsest ändens ämlets-utnämningar
lika farliga, ty de streclo mot grundlagarna; och
om dessa nedbrötes. hade man åtcrvändt till
naturtillståndetMånga skvggade dock tillbaka för den
G v ’—’
våldsamma åtgerden, och Fersen lyckades utverka
uppskof tiil morgondagen 1 . Vid då fortsatt
öfver-läggning höjde sig många röster mot Gyllensvans
förslag, och Hamilton anmärkte: ondt kan ej botas
genom hälften värre eller genom något af adeln
till-välladt herravälde öfver de tre andra stånden; ty
sådant leder till olyckliga följder. Yicken deremot
ansåg Gyllensvans förslag öfver ensstämma med frihet
och lag och böra följas äfven till trots af de andra
ståndens missnöje. Om, sade han, några bland dem
vilja stänga dörren för vår deputation, så finnas
andra, som vilja öppna den, och våld bör med våld
styras. Rudbeck yrkade, att man visserligen borde
häldst välja lindrigare medel; men att. om sådana
icke hjelpte, borde Gyllensvans förslag antagas; ty
lag, sanning och frihet gå framför allt, och vårt
regeringssätt kan ej genom en sådan åtgerd löpa
någon fara. Rappe inföll: nej visserligen, icke! ty
regeringssättet skulle derigenom blifva så
fullkomligen tillintetgjordt, att det ej mer hade någon ny
fara att löpa. Fersen föreställde, huru hela detta
regeringssätt hvilade på den grundsats, att, hvad
flertalet af ständerna beslutat, skulle gälla som lag,
och att således icke adeln ensam kunde detsamma
öfver and ak asta. Han och Ridderstolpe m. fl.
utverkade till sist det beslut, att riddarhuset skulle hos
’) Adelns prot. 2 April 1702.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
