Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltid förbigången, skulle, då han af ständerna fjerde
gången föreslogs, vara sjelfskrifven och följaktligen
ensam uppföras på förslaget, och i enlighet
dermed blef han af ständerna nu för femte gången
föreslagen. Men Adolf Fredrik, eggad af
drottningen och franska ministern, vägrade likväl
underteckna kallelsebrefvet. Rådets böner och varningar
voro länge fruktlösa, och konungen bad dem
använda namnstämpeln. Slutligen gaf han dock med
sig, och på detta sätt kom Joakim v. Diiben d. y.
in i rådet 1).
Inom partiet funnos ock några andra
utmärk-tare personligheter t. ex. Ridderstolpe och
Rudbeck, hvilka kunnat vid rådsherre-valen komma i
fråga. Orsaken hvarlöre sådant ej skedde, är oss
obekant.
TRETTONDE KAPITLET.
RIKSDAGEN 1765—1766.
MÖSSPARTIETS STYRELSE-GRUNDSATSER.
Det sätt, hvarpå Hattpartiet velat styra och till
ära och välstånd upplyfta Sverge, hade varit dels
krig och eröfringar, dels en lysande och praktfull
både hofhållning och förvaltning, dels en genom
understöd, monopolier och handelstvång, hastigt
framkallad blomstring af manufakturer och
handelskompanier m. m.; — och för att kunna obehindradt
skaffa sig medel till dessa afsigters genomdrifvande
hade man öfver flere utskott och deras verksamhet
kastat en mer och mer förtätad hemlighets-slöja.
1 motsats till dessa och åtskilliga andra Hattarnas
grundsatser antog nu Mösspartiet till mål för sin
’) Preuss. min. br. d. 13 Sept. Danska dito d. 30
Juli 1765.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
