Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADERTONDE KAPITLET.
RIKSDAGEN 1765—1760.
FÖRBEREDELSER TILL LIKSTÄLLIGHET MELLAN
FRÄLSE-OCH O FRÄLS ESTA NU EN.
Vri hafva berättat tle åsigter, som yttrades, och
de beslut, som i dvlik ristning tosos vid riksdagen
« O o u
1760 1). Under den nu ifrågavarande fortgingo
olrälse-stånden på samma väg. Några större och vigtigare
åtgerder blefvo visserligen icke genomförda ; men
med växande djerfhet uttalade man tlere tilllörene
vanligtvis blott antydda, och dessutom och några
alldeles nya åsigter, hvilka voro betydelsefulla
uttryck af en mer och mer mognande öfvertvgelse,
och tillika förebud till de stormlöpningar, som 17 71
och 1772 mot adeln anställdes.
Bland besagde nya eller förnyade
uppenbarelser af det allmänna tänkesättets rigtning må här
anföras följande.
Ofrälsestånden, i dubbelt hänseende mindre
mångtaliga än adeln, kunde lättare och snarare fatta
sina ofta enhälliga beslut och gjorde så, någon gång
just med ilit, så att for det sist kommande
riddar-huset ej annat återstod, än ett öfvertlödigt ja! eller
ett vanmägtigt nej! emedan saken var redan förut
genom ofrälseståndens flertal afgjord. — De
sistnämnde inblandade sig ock någon gång i
riddar-husets enskilda angelägenheter, t. ex. när de rnec
viss enträgenhet fordrade, att Cederhielm skulle af
adeln utvoteras. — De fordrade ytterligare, alt
adelns taleman, landtmarskalken, ej skulle som hil—
tills ensam föra ordet för alla fyra stånden utan
’) 40. 169—171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
