- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 41. Adolf Fredriks regering. H. 3. Reduktions-riksdagen 1765-1766, kronprinsen Gustafs ungdom och förmälning och Reaktions-riksdagen 1769-1770 /
142

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<lre äii 72 mark eller IS d. k. m., någon gån"
mycket mer. Sedelmyntets öfverfiödiga mängd,
om-bytliga värde och slutliga lall hade medfört måncja
olägenheter, vexelprejerier, öfverdrifna
egendoms-pris, öfverdådigt lefnadsätt, penningelöners
otillräcklighet. och i all slags rörelse mycken villervalla.
i)et var alltså för landet af stor vigt att få i dessa
hänseenden ordning och stadga införda, hvilket ock
blef föremål för ständernas ocb den nva regerin-

*■ C

gens allvarliga sträfvande. Ett medel dertill var att
minska sedlarnas mängd för att derigenom öka
deras värde. För vinnande af detta mål beslöts, att
gamla bankolån skulle småningom inbetalas och inga

silfver. Detta var den fasta enheten. Den svarade i värde
un-getär mot nu varande fyra riksdaler riksmynt. 2:o. Daler
silf-vermynt. Deraf gingo tre på en riksdaler specie, sa att en daler
silfvermynt svarade i värde mot nu varande 1 ’ riksdaler riksmynt.
3:o. Daler kopparmynt. Deraf skulle rätteligen gå 3 på en
daler silfvermynt, ocli således 9 på en riksdaler specie; så att en
daler kopparmynt skulle svara i värde mot ungefärligen nuvarande
% riksdaler riksmynt. -4:0. Mark kopparmynt. Deraf gingo 4
på en daler kopparmynt, och således 36 på en riksdaler specie;
så att en mark skulle svara i värde mot nuvarande riksdaler
riksmynt.

Det mesta pappersmyntet bestod i sedlar på daler
kopparmynt. Men förhållandet, kursen, mellan dem och silfver-riksdaiern
beräknades vanligtvis icke efter daler kopparmynt utan efter
motsvarande mark. Om en riksdaler i silfver såldes mot 36 mark,
sades kursen vara al pari eiler laglig. Om man för en riksdaler
i silfver fordrade 40 eller 50 mark, sades kursen hafva stigit till
dessa summor. Efter 1739 och i synnerhet efter 1745 utgåfvos
kopparmyntsedlar i så stor mängd, att banken omöjligen kunde
med silfver inlösa dem, hvadan ock deras värde sjönk och deras
kurs steg sa, att man för en riksdaler i silfver fordrade 56, 76,
ända till 96, ja stundom 108 mark; det vill säga, att man för
silfver-riksdaiern fordrade i st. f. 9 d. k. m., ej mindre än 14, 19,
24, stundom 27 daler samma mynt, så djupt hade värdet af
sistnämnde sedlar sjunkit. Det vnr detta kursens stigande, som
Hattarna sökte genom vesel-kontoret hejda, men fåfängt; — och det
var genom att på hvarjehanda sätt styra och begagna dessa
kurs-vexlingar, som en Kierman och Lefebure, m. fl. hade, efter hvad
man påstod, förvärfvat omätliga rikedomar, men ofta med orätt
och på det allmännas bekostnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/41/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free