Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGONDE KAPITLET.
RIKSDAGEN 1705—1766.
INFÖRANDET AF TRYCKFRIHET.
Till hvad redan 1) berättadt är om detta ämne,
nia följande tilläggas.
Hattpartiets regeringar gjorde trycktvånget
strängare än det varit före 1739, och införde äfven i
förvaltningen ett och annat nytt hemlighets-makeri
genom att också ölver banko- samt handels- och
manufaktur-utskotten breda ungefär samma slöja, som
öfver Hemliga Utskottet. Oaktadi denna sin böjelse
för hemlighet blef dock samma Hattparti före och
under riksdagen 1755 tvunget att till försvar mot
hofvet bryta tystnaden och genom llere
offentliggjorda uppsatser vädja till allmänhetens omdöme.
Sådana voro veckobladet Arlig Svensk,
riksdagstid-ningen 1756, samt många andra under samma tid
utgifna ströskrifter rörande dåtidens ömtåligaste
frågor. Emedan dessa åtgerder helt och hållet
öf-verensstämde med det fria statsskickets anda och
med den kunnigare allmänhetens behof och
önskningar, blefvo också under riksdagen 1760 en dylik
riksdagstidning och många politiska ströskrifter
utgifna, och båda partierna fordrade en utvidgad
tryckfrihet, hvartill ock förslag blef vid samma riksdag
uppsatt, ehuru det icke hann formligen antagas.
Vid riksdagen 1765 fortgick Mösspartiet på
samma bana, och det både af kärlek till saken och
i beräkning att derigenom kunna så mycket lättare
framdraga Hattpartiets fe! och tillintetgöra dess magt.
(ienast och vid riksdagens början beslöts äfyen, att
’} 38. 111-117 och 40. 170, 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
