- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 41. Adolf Fredriks regering. H. 3. Reduktions-riksdagen 1765-1766, kronprinsen Gustafs ungdom och förmälning och Reaktions-riksdagen 1769-1770 /
180

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vista, kanske deltaga i rådets öfverläggningar. I
början önskade väl prinsen det sednare såsom gifvande
mer tillfälle till verksamhet och utmärkelse; men
drottningen invände, att hans personliga ställning
skulle på detta sätt blifva mycket svår; ty genom
uttalande af egna bestämda åsigter skulle han
blottställa sig för motsägelser och vederläggning och
tillika nödvändigt stöta sig med något bland de täflande
partierna, stundom ock med den olika tänkande fadern,
så framt nämligen prinsen icke ville nöja sig med
att vara dennes blotta eftersägare och jaherre. Gustaf
insåg skälens vigt och gaf med sig, och bad vännerna
göra likaså. Slutet blef, att han fick tillåtelse bevista
rådets, kollegiernas och några andra ämbetsverks
sammanträden, dock utan att deltaga i öfverläggningar eller
omröstning. Rådets öfverläggningar bevistade lian
dock i början endast, när Adolf Fredrik der sjelf
infunnit sig; ty han fruktade, att ifrigare
deltagande i statsärenderna skulle misshaga föräldrarna.
Besök äfven i kollegier och andra ämbetsverk gjordes
i början då och då och tycktes lofva godt för
framtiden; men blefvo snart mer sällsynta. Som orsak hafva
några uppgifvit, att prinsen icke hade böjelse för sådana
sysselsättningar, och att han egnade sig åt dem
endast lör syns skull och med hemlig vedervilja, och
att han i sjelfva verket icke besvärade sig med att
taga närmare reda på hvarken ärender eller
arbetssätt. Sjelf deremot har han som orsak uppgifvit det
sorgliga förhållande, att modern med ovilja och
svartsjuka betraktade alla dylika besök och det
anseende, han genom dem förvärfvade.

Redan vid denna tid hade nämligen börjat visa
sig första brodden till den misshällighet mellan moder
och son, hvilken sedermera väste upp och bar bittra
frukter för dem båda. Så tidigt som 1761 började det
beröm, prinsen förvärfvade, väcka hos modern
missnöje och afund och tillika den farhåga, att hans in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/41/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free