- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 41. Adolf Fredriks regering. H. 3. Reduktions-riksdagen 1765-1766, kronprinsen Gustafs ungdom och förmälning och Reaktions-riksdagen 1769-1770 /
221

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vinna dess understöd. Rådet deremot ville hindra
hvarje dylik åtgerd och med åberopande af skäl,
som hvilade på nedanstående lagbud och lagtolkning.
Med anledning af hofvets då förehafda stämplingar
efter envälde hade man i riksdags-ordningen 172?»
inryckt det stadgande, att ständerna skulle mottaga
och behandla konungens propositioner endast i det
fall, att de voro med råds råde utfärdade och
behörigen contrasignerade. Föreskriften blef
sedermera af ständer eller råd. och af de sednare äfven
nu, tolkad på det sätt, att konungen icke skulle
hafva någon slags rättighet att personligen, ensam
och omedelbart, meddela sig åt ständerna eller
allmänheten. Råde föreskriften och tolkningen voro
följder af frihetsvännernas fruktan, att någon magtlysten
konung skulle genom personliga tal eller skrifter
uppröra menigheterna och med dessas tillhjelp
införa enväldet; en fruktan, som ständigt hölls vid lif
och förstärktes genom Lovisa Ulrikas ständigt
upprepade statshvällnings-försök. Men i allmänhetens
ögon var detta band på konungen redan i sig sjelft
obilligt och klandervärdt, och så mycket mer, som
det stridde mot den grundsats al’ frihet och
öppenhet, på hvilken hela statsskicket ocli tillika den nyss
antagna tryckfriheten skulle hvila. Då den
sistnämnde tillät hvarje undersåte att få fritt och
obe-hindradt offentliggöra sina tankar, hvarföre skulle
ej konungen, äfven han, hafva samma rättighet?
så frågade, så knotade man mångenstädes; och i
synnerhet denna gång. Sjelfva riksrådet Reuterholm.
fastän hörande till Mösspartiet, talade mot
åtger-den såsom obillig och olaglig. Den nyss antagna
tryckfriliets-lagen, sade han, berättigar till offentliga
skrifters uttagande och tryckning, och allmänheten
har rättighet få veta, huru gällande lagar
verkställas och folkets rättigheter vårdas. Härmad
instämde hofvets anhängare, Hjärne; men de blefvo
ölverröstade af de andra rådsherrarna, hvilka under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/41/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free