Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutligen från alla tankar pä våldsam statshvälfning
och ville i stället antingen genom underhandling med
Mössorna eller genom en ny riksdag bereda fredlig
lramgång åt sina önskningar; och vid sistnämnda åsigt
förblef hon under den närmaste tiden.
Helt annorlunda förhöll det sig med den
tjugo-två-årige prins Gustaf, hvilken med
konunga-stolthe-tens känslor i hjertat, inbillnings-kraftens hägringar i
hufvudet och sin blifvande regering för ögonen, ville
redan nu förbereda den ställning, han såsom konung
önskade intaga. Hurudan skulle väl denna blifva?
Hvilka grundsatser skulle den följa? Att i spetsen
för Mösspartiet och enligt dess åsigter föra en stilla,
fredlig och sparsam styrelse och afstå från allt
stor-artadt ingripande i de vigtigare europeiska
angelägenheterna, en sådan bana var motbjudande för hans
oroliga lynne, spelande inbillningskraft och brinnande
ärelystnad; häldst dessa sednare känslor blifvit än
mer uppkittlade genom ståtliga beskrifningar öfver
Sverges fordna inflytande och magt. Att enligt 1720
års regeringsform och såsom förste medborgare i sitt
land styra detsamma, icke efter sin egen personliga
vilja, utan i samråd med sitt folk och enligt dess
önskningar, — detta var lika litet öfverensstämmande
med hans lynne och åsigter. Han hade visserligen
under ledning af Scheller omfattat några bland den
nya tidens frisinnade läror; men den om folkets
deltagande i styrelsen och om den lagbundna regentens
pligt att lyssna till dess önskningar; mot denna och
andra dithörande åsigter hyste han bestämd ovilja till
följe af sina anlag och sin uppfostran. Härtill bidrog ock
det sätt, hvarpå han frtlri barndomen ofta sett det fria
statsskicket af undersåtarne missbrukas, och än
oftare hört det af holTolket misstydas och fördömas;
under det man prisade en stark nästan enväldig
ko-nungamagt såsom det bästa regeringssättet, och till
bevis åberopade många exempel och bland andra
morbroderns, konung Fredriks i Preussen. Att i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
