- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 41. Adolf Fredriks regering. H. 3. Reduktions-riksdagen 1765-1766, kronprinsen Gustafs ungdom och förmälning och Reaktions-riksdagen 1769-1770 /
335

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konungamagtens utvidgning, hvaremot dessa herrar
lofvat, i händelse han lyckades, betala honom 100,000
d. s. m., en tredjedel af hvardera staten, och
obe-räknadt de summor, som åt andra personer
kring-delades. Från trycket utkom ock en skrift, kallad:
Uppmuntran för Svea folk till uppmärksamhet i
ett högvigtigt ämne. Dermed menades
nödvändigheten af ett kraftfullt försvar för den, som man sade,
hotade friheten, hvarföre ock skriften blef af
allmänheten kallad Budkaflen. Hakom frihetskärleken dolde
sig ock mången gång egennytta; ty, berättas det,
mången partiledare, som nu är kung i sitt eget
stånd, vill icke afstå sin spira åt den, som är
kung i Sverge. Föijden blef emellertid, att allmänna
tänkesättet mer och mer vände sig mot hofvet1) och
mot dess planer; t. o. m. ända derhän, att sjelfva
Stockholms borgerskap vid årets slut valde till sina
ämbetsmän för det mesta blott Mössor2). Äfven
Hattarna, som skulle vara hofvets bundsförvandter,
hyste i många fall samma åsigter. och det på sätt
och af skäl, som ofta blifvit omtalade. De hade ock
under 1756 års riksdag motarbetat konungamagtens
utvidgning så öppet och ifrigt, att de icke utan
skriande motsägelse kunnat henne denna gång förorda.
Under ledning af Fersen ville de visserligen i någon
mån inskränka ständernas, nu mera demokratiens
rättigheter eller sjellsvåld; dock till lördel mer för
rådet, än för konungamagten :î). Lovisa Ulrika hade
emot sig fruktansvärda både härar och härförare,
demokraterna under Pechlin och aristokraterna under
Fersen.

Den genom Karl Fredrik Höpken väckta
konstitutions-frågan blef af ständerna hänvisad till
gemensam behandling af Hemliga Utskottet samt af Justitie-

’) Preuss. min. br. d. 24 Okt. 1769.

2) Danskn min. br. d. 12 Dec. 1769.

3) Danska min. br. d. 21 Okt. 1769.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/41/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free