Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flytelserike borgmästaren Schauv ocli mänga dennes
vänner. Striden blef ock i yttersta grad häftig och
bullersam. Talemannen, borgmästaren Golher, en
anhängare af Hattarna, förmådde icke styra det
våldsamt upprörda ståndet. Oordningen gick så långt, att
motstånds-partiet med Schauv i spetsen uppsatte och
framtvingade både proposition och omröstning. 1 denna
sednare deltog ej talemannen ej heller omkring fyratio
hans anhängare, hvarföre ilen utföll med 62 röster
mot och blott 3 för Säkerhets-akten. Talemannen
och hans vänner lemnade då rummet, men de andra
stannade qvar och stadfästade det tagna beslutet.
Tvisten hade varat från kl. 9 f. m. till öfver 4 e. m.
och protokollet upptager 157 folio-sidor 1j.
Bland presterna yar flertalet öfvertygadt om
Säker-hets-aktens billighet och nytta. Dock äfven inom
detta stånd funnos några uteslutande vänner af en
obegränsad frihet och bland andra prosten Kroger.
I den nu framlaggda Säkerhets-akten trodde han sig
upptäcka en förberedelse till suveränitetens införande,
hvarföre han ock aflät mot densamma ett på sin tid
mycket omtaladt betänkande. Brinnande af harm öfver
sitt partis nederlag i rådsherre-saken och i synnerhet
öfver de stämplingar, medelst hvilka man i December
1768 framtvingat riksdag, tillät han sig nu att mot
andra sidans män framkasta svåra beskyllningar och
derjemnte ock några ganska närgångna frågor; t. ex.
huruvida sammankallandet af en riksdag borde bero af
konungen ensam, eller af konungen och rådet? —
huruvida kollegierna haft laglig rättighet att, som de gjorde,
nedlägga sina göromål? — huruvida konungens och
riksrådet Hjärnes uppförande vid samma tid verkligen
förtjenade den tacksägelse, ständerna dem egnat? o. s. v.
Talet väckte mycket uppseende och framkallade många
’) Borgare st. prot. d. 2 Nov. 1769. Österr. min. br.
d. 3 Nov. 1769, innehåller härom en något afvikande berättelse;
t. ex. att Schauv blef, vid Gothers bortgång, af de qvarstannande
för tillfället vald till talemin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
