Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statsmän alstrat den farhågan, att, om konungen i
Sverge finge större magt, torde han, lockad af
före-trädarnes krigsära, af folkets krigslystnad eller af eget
öfverdåd snart angripa sina grannar och omigen störta
Nordens folk i eländet och fasorna af ett allmänt och
kanske långvarigt krig J). Farhågan var grundad; ty
både Lovisa Ulrika och prins Gustaf spejade begärligt
efter tillfälle att få angripa Danmark och eröfra Norrge;
stundom likaså att få angripa ryssarna, Ii vartill de
också nu af Frankrike uppmanades. Hedan till följe
af denna och ej minst af denna orsak önskade bemälte
grannar att förekomma svenska konungamagtens
utvidgning.
Dertill bidrog ock den erfarenheten, att stater, i
hvilka undersåtarnes röst kan göra sig gällande, äro
i allmänhet mindre farliga grannar; dels derföre, att
folket, som mest får vidkännas krigens olägenheter
och bördor, vanligtvis söker bibehålla freden så länge
möjligt; dels derföre, att den oenighet och de partier,
som i fria stater uppstå, förlama ofta dessas kraft
till såväl anfall som försvar. Det var ock af denna
anledning, som under förflutna tider Sverge, Ryssland,
Österrike och Brandenburg gång på gång förbundo
sig till upprätthållandet af det fria statsskicket i Polen;
och som sedermera och under frihetstiden Danmark,
Preussen och Ryssland gjorde med hänsyn till Sverge
på samma sätt. Liksom Rom på sin tid och liksom
ilere svenska konungar, i synnerhet Karlarna, den tionde
1 ) G rev v. d. Ostens Gesandtskaber, Kiobenhavn
1870, sid. 141. — »Der fandtes neppe en eneste Statsmand i Europa,
der ikke ansaae Enevældets Indførelse i Sverige som eensbetydende
med Gjenoptagelsen af en ødelæggende Krigspolitik«. Denna skrift
jemnte »Brevvexling mellan Grev Johan Hartvig Ernst Bernstorff
og Hertugen av Choisenl 1758—1766, Kiobenhavn 1871» samt
likaså »Styrelsen af Danmark-Norges Udenrigspolitik under Struensee
af E. Holm. Kiobenhavn 1871» sprida mycket och nytt ljus
öfver detta tidehvarf, om hvilket redan förut åtskilliga vigtiga
upplysningar erhållits genom kejsarinnan Katarina ILs åsyftade
stora nordiska Alliance, af N. Tengberg. Lund 1863.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
