Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om det tadelvärda sätt, hvarpå Hof-Hattpartiet först
framtvungit och sedermera missbrukat 1769 års
riksdag, hvilket ej litet Ökade allmänhetens harm.
Härti’1 kom ett annat vigtigt förhållande.
Genom en stor del af den europeiska bildningen gick
då för tiden en brinnande kärlek till frihet,
jemn-likhet och sjelfstyrelse. De flesta ryktbarare
författare, en Locke, Montesquieu, Rousseau, Thomasius,
Voltaire och de franska encyciopedisterna skrefvo
mer eller mindre i sådan rigtning. Heras åsigter
hade ock tidigt blifvit omfattade af llere utmärkta
svenskar under dessas vistelse i främmande land;
t. ex. af Serenius i England och al Karl Scheffer i
Frankrike. De hade ock sedermera blifvit i Sverge
mycket utspridda genom tidskriften Årlig Svensk,
genom de uppsatser, som Nordencrantz utgaf, och i
synnerhet genom den stora skara ströskrifter, som
efter tryckfrihetens införande 1707 öfversvämmade
landet, och bland hvilka de flesta, näml. Mössornas,
predikade den nya tidens läror. Dessa blefvo inom
Sverge mottagna med samma lifliga kärlek, hvarmed
folken vanligtvis omfatta hvarje åsigt, hvarje
statsförfattning, som hyllar eller föregifver sig hylla
frihetens grundsats. Många svenskar måste ock känna
sig smickrade af den tanken, att deras folk hade genom
statshvälfningen 1719 varit ett bland de första,som i sitt
statsskick sökt göra den nya tidens grundsatser
gällande, och de ville nu naturligtvis desamma
upprätthålla, rena och förädla för att också i framtiden
bibehålla sin höga plats biand de fria folkens antal.
Denna teoretiska kärlek blef i praktisk väg stärkt
och bekräftad, genom hvad erfarenhet och
eftertanke lärde. Frihetstidens styrelse var visserligen
i många fall felaktig och klandervärd; men, tänkte
man, månne tillståndet blifvit bättre, i fall rikets vård
blifvit anförtrodd åt Adolf Fredrik, d. v. s. åt Lovisa
Ulrikas godtycke? Eller var det bättre hos några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
