- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
69

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om konungen fortfore att regera, måste
ämbetsmännen också fortfarande sköta sina sysslor, m. m.
Med dessa och dylika skäl uppträdde mot Krögers
förslag Bunge, Fersen, Hasenkampf och Fredr. Horn1),
hvilken sednare försäkrade, att Gustaf den tredjes
honungahjerta vore frihetens bästa förmur. Mot
besagde förslag talade ock flere Mösspartiets ledare,
Essen, Frietzcky, Ridderstolpe och Rudbeck;
förnämligast derföre, att det ansågs öfverflödigt, och att
det icke hörde till saken utan endast retade sinnena,
förspillde tiden och fördröjde kröningen. Men å
andra sidan uppträdde professor Gadolin, prosten
Wijkman och borgmästrarna Ekman, Munthe,
Ramen, Sundblad och Tollstorp, rådmannen Hochschild
samt bondeståndets taleman Josef Hansson, hvilka
alla med större eller mindre ifver försvarade
Krogers åsigt. Denna hade ock ett visst stöd af några
ord i Adolf Fredriks tronföljare-försäkran, näml. att
vilja ständigt blifva boende i Sverge och dess
regering föra-). Vid slutlig omröstning inom
deputationen blef den ock antagen af bönder och
borgare enhälligt, af presterna likaså med undantag af
biskop Filenius, men förkastad af adeln. Den var
alltså af deputationens flertal gillad.

Rorgmästaren Sundblad framkom derefter med
förslag om åter-införande af namnstämpeln; men fick
dervid understöd endast af borgmästaren Ekman.

En annan fråga rörde adelns inflytande på
riksdagarna. I Adolf Fredriks försäkran lästes; vi
äro städse benägna, att cdltid instämma med
samtlige riksens ständer, såsom magtegande nu ocli
framdeles att göra sådana beslut, stadgar och
förordningar om sig och riket, som de pröfva tjenliga
till det allmänna bästa o. s. v. Konungen hade

’) En broder till konung Fredriks frilla, riksgrefvinnan Horn.

2) Detta stadgande liksom ett likartadt från 1604 synes vara
foranledt af Sigismunds och af Karl den tolftes långvariga vistelse
utomlands.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free