Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriften om konungens oafbrutna regering och uteslöt
ordet samtligen och utbytte ordet förnämligast mot
endast1), m. m. Detta medlande förslag blef af
ofrälsestånden genast bifallet. Svårare var att få det
antaget på riddarhuset, hvarest en stor skara personer
med stolta ord förklarade sig mot hvarje eftergift.
Detta deras beteende kunde bidraga till det
förlängande af riksdagen och till den söndring stånden
emellan, som hofpartiet önskade. Lovisa Ulrika
genomskådade ock genast förhållandet. Du han, skref hon
till Gustaf, du han draga mychen fördel af detta
sakernas läge. Antingen skall adeln vanhedra sig
genom att gifva efter, eller ock måste den kasta sig
i dina armar; hvilket bör blifva slutet få romanen.
I denna anda blef ock saken af hofpartiet behandlad.
Den 22 Februari föredrogs frågan på
riddarhuset. Der uppstodo ytterst häftiga ordvexlingar,
och en sägen är, att larmande pöbelhopar fyllde
platsen utan för och riddarhusets trappor. I
spetsen för dem, som röstade för eftergift och
försoning, stod Fersen. Jag är, sade han, om våra
adliga rättigheter så öm som någon annan. Jag
har ej heller inom deputationen yttrat andra
åsigter än dem, riddarhuset mig förestafvat, och hvilka
jag inför ofrälseståndens ombud försvarat. Men
här inför adeln sjelf och till dess protokoll bör jag
uttala min enskilda öfvertygelse, på det efterverlden
må kunna bedömma, huruvida jag är vållande till
följderna af det steg, riddarhuset nu tyckes vilja
taga. Jag fruktar, att adeln ej förmår i strid mot
de tre ofrälsestånden och mot hela allmänheten
upprätthålla sin åsigt och sina privilegier. Man
säger väl, att det skulle vanhedra adeln, om den
i närvarande strid gjorde första steget till
försoning, till eftergift. Men när det gäller att försona
ständer med hvarandra och att befordra lugn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
