- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
107

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hittills alltid varit anförtrodd åt någon adelsman.
Ofrälsestånden nämnde nu till densamma Sebaldt,
visserligen som en belöning för medborgerligt mod och
andra förtjenster; men kanske förnämligast för att
visa, det också en ofrälseman kunde erhålla så hög
värdighet. Åberopande långt framskridna år och
brutna krafter, afsade sig Sebaldt den erbjudna
platsen. Men slutligen och för att skaffa sig
åtminstone någon seger öfver adeln, påtrugade man
honom titteln. En annan gång omtalades, huru
ofrälsestånden ämnade på förslag till riksråd uppsätta tre
ofrälseherrar inom det högre krigsbefälet. Vid pass
en vecka före revolutionens utbrott beslöto ock de
tre stånden, att ofrälsemän skulle i jemnlikhet med
adeln efter förtjenst och skicklighet befordras till
rikets högre ämbeten. Beslutet öfverensstämde
visserligen med regeringsformen, men icke med adelns
privilegier och kunde således icke utan detta stånds
eget medgifvande erhålla laglig kraft; men kanske
äoinade man likväl drifva det igenom. Det var
tilllika stridande mot det löfte att lemna adelns
privilegier i fred, som ofrälsestånden nyss förut gifvit
för att vinna riddarhusets bifall till den
konungaförsäkran, de föreslagit. Men deras ståndsförbitt—
ring var så häftig, att de icke ens skydde tillbaka
för detta löftesbrott. De satte i allmänhet en ära
uti att också onödigtvis trotsa adeln, och man
hotade dess privilegier med nya räfster. Sådana
till-ämnades äfven i andra vägar. Ofrälsestånden och i
synnerhet borgare och bönder talade om, hur man
för besparings skull horde indraga några regementer
samt presternas vederlag och likaså president- och
biskop-sysslorna, eller åtminstone nedsätta dessas
löner. Likaså talades om räfster mot Ostindiska
Kompagniet och mot den högt aktade
grosshandlaren Sahlgren i Göteborg. Till närmare
undersökning af dessa ämnen och af några landshöfdingars
och andra ämbetsmäns beteende vid riksdagsvalen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free