Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diga lynne, skulle ett uppror redan utbrustit1).
Man gick än längre. Omkring d. 20 Juli fanns på
1 ) Histoire de la dernière revolution en Suède par
Sheridan. Londres 1783, sidd. 344, 345. Anmärkas må, att
Sheridans ofvanstående och ganska svåra beskyllning, ehuru under
1770- och 1780-talet tryckt på både engelska, fransyska och tyska
språken och således kommen till hela det bildade Europas
kännedom, likväl blifvit lemnad utan ens något försök till
vederläggning, åtminstone icke så vidt oss kändt är. Märkvärdigt ock, att
detta Sheridars verk, ehuru från engelskan öfversatt på både
tyska och franska språken och detta sednare i två olika upplagor,
likväl icke blifvit öfversatt på det svenska; ehuru det bort mer
intressera svenskarna än fransmän och tyskar, och ehuru det länge
var den bästa och sakrikaste historia, som öfver denna del af vår
frihetstid förefanns. Lika märkvärdigt ock, att svenske författare,
som behandlat konung Gustaf den tredjes historia, hafva förtegat,
och derigenom, också de, från allmänhetens kännedom undanhållit
Sheridans ofvan inryckta berättelse, ehuru den är af stor vigt, och
ehuru dessa författare känt och vid andra tillfällen citerat
engelsmannens verk. — En berättelse af ungefär lika innehåll
finnes ock hos den mot konungen gynnsamt stämde Stöver i hans
teckning af revolutionen 1772. (Se Heml. Handl. hörande till
Sverges historia efter konung Gustaf den tredjes anträde till
regeringen 3. 19) — Histoire de la dernière revolution en
Suède, tryckt 1782, författad af Des Maisons, som varit fransk
legationssekreterare vid de nordiska hofven och gynnade konung
Gustaf, berättar sidan 199 i korthet ungefär detsamma, som
Sheridan här ofvan, och säger, att undsättnings-spannemalen ej
framkom till sin bestämmelse, och att orsaken dertill var en tillfällighet
eller någon tillställning, (accident ou manoeuvre quelconque).
Hörande till fransyska partiet ville Des Maisons naturligtvis icke
tydligare beskrifva saken. — — I Heml. Utskottets prot. d. 21
Juli 1772 omtalade Essen, huru med anledning af
spannemåls-bri-sten hemliga fiender till det inre lugnet uppblåsa gnistor; och
huru missnöjen öfver en kanske mot regeringens föreskrifter skedd
fördelning af kronospannemålen förspörjas, och huru kringf arande
rykten och förföriska skrifter, liknande budkaflar, egga den
enfaldiga hopen, o. s. v. — — Mot sanningen af ofvanstående
anklagelser talar den omständigheten, att en så vigtig tilldragelse icke
finnes omnämnd hvarken i bonden Olof Perssons anklagelse mot J. A.
Hamilton, ej heller i Fersens skrifter eller i konung Gustaf den
tredjes annaler (Heml. Ilandl. 2. 124), hvilka källor dock såsom
mindre vänskapligt stämda mot sistnämnde kouung icke gerna
borde hafva densamma med tystnad förbigått. Det befinnes ock,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
