Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska folkets frihet. Han fruktade ock sjelfva
detta folk och många sina egna anhängare, hvilka
lofvat honom bistånd endast med det villkor, att den
åsyftade inskränkningen skulle gälla, icke friheten
sjelf, utan blott dess missbruk. Serdeles tjenliga att
inverka på båda dessa sinnesstämningar, så den
in-som utländska, voro de i för- och efterspråken
införda orden, att denna nya regeringsform skulle
befästa svenska folkets friliet, samt hindra envälde,
aristokrati och mångvälde och i synnerhet den så
kallade suveräniteten, o. s. v. Man kunde förmoda,
att som vanligt de flesta läsare skulle nöja sig med
dessa allmänna ordalag, utan att besvära sig med
någon undersökning om deras öfverensstämmelse med
sjelfva regeringsformen.
Från Loka återkommen till hufvudstaden,
vistades konungen ofta på Haga och höll der med sina
förtrogna och med -de ofta tillkallade horrarna Beylon
och Vergennes hemliga öfverläggningar. Tidningen
Dagligt Allehanda1) omtalade med beundran, huru
han på detta sommar-ställe åtnöjde sig med få
rum, fåtaligt sällskap och tarfliga husgeråd, och
huru han genom denna berömliga sparsamhet
skaffade sig medel att kunna vid, sina allmänna
mottagningar aftorka många olyckligas tårar.
TJUGONDE KAPITLET.
OM KONUNG GUSTAFS MEDHJELPARE VID REVOLUTIONEN.
Bland främmande magter var Frankrike den
enda, af hvilken Gustaf kunde vänta något under-
’) D. 12. Aug. 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
