Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i främmande land. En annan dess märkvärdighet
är, att det innehåller grunddragen till den åsigt
om frihetstiden och om svenska folkets då
anställda försök till sjelfstyrelse, som Gustaf ville
göra och äfven lyckades göra gällande i Sverge
och i hela Europa. Ett bland dessa grunddrag
var, att med fullkomlig tystnad förbigå detta
tidehvarfs ljusa, men deremot framhålla endast
dess mörka sidor, och att göra dessa så mörka som
möjligt. Härmed vunnos tvänne mål. du
ohyggligare frihetstiden utmålades, dess större glans föll
öfver Gustafs bragd att 1772 hafva afskaffat ett
sådant statsskick; — och desto mer skulle ock
svenska folket afskräckas från nya försök till
införande af någon fri författning. Ett annat talets
grunddrag var, att endast och uteslutande på rådet
och ständerna skylla alla frihetstidens misstag och
olyckor, och att förtiga den sanningen, att
konungahuset och i synnerhet Lovisa Ulrika bör
derföre bära lika stort, i flere fall t. o. m. större
ansvar. Det af konung Gustaf så förestafvade
upp-fattnings-sättet har blifvit för det. mesta hos oss
gällande, icke blott och naturligtvis under
holstein-gottorpska ättens regerings-tid, utan äfven
sedermera. Den stora fransyska revolutionens många
fel, orättvisor och ohyggligheter alstrade i hela
Europa en reaktion, som med ovilja och fruktan
betraktade alla s. k. konstitutionella samhällsskick,
och i synnerhet alla folkens försök till sjelfstyrelse.
Dessa åsigter infördes i Sverge och gjorde sig
under åren efter 1810 mångenstädes gällande, hvadan
frihetstiden äfven sedermera vanligtvis blifvit
målad med ungefär samma färger, som Gustaf
begagnat. Vi anse dock många bland dessa hans
historiska uppgifter och åsigter stridande mot
verkliga förhållandet, och vi tro, att det är hvarje svensk
mans pligt att icke blott i sanningens utan ock i
fosterlandets namn uttala en öppen protest mot de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
