Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad jag menar, och uti hvad nesa edra
misshällig-heter1) nedsänkt riket. I sådant tillstånd fann jag
det, då jag efter den Högstes försyn mottog spiran.
I veten sjelf ve, att jag icke haft någon möda ospard
att förena eder-), — —och att jag icke funnit för
svåra eller tunga några steg till vinnande af ett för
hela fäderneslandet såhelsosamtmål. Om det fnnes
någon bland eder, som kan förneka sanningen häraf,
han stige fritt upp3)! Här tystnade konungen för en
önskningar?––Och huru sträng bör ej domen falla öfver
de regenter, som sjelfva föregingo sina undersåtare med så nesliga
efterdömeu; — öfver Fredrik, som under åren omkring 1730 mottog
penningar af England; (31. 148) och öfver Lovisa Ulrika, som sökte
eller mottog utrikes guld af Frankrike, af England, af Ryssland och
af Preussen. Man har, och med skäl, tadlat svenskarnas bemödande
att med främmande magters. Rysslands, hjelp betrygga sitt
statsskick, och man har upprepat denna beskyllning gång på gång och
med mycken bitterhet. Men hvarföre har man aldrig omtalat
regen-ternas åtgerder att på samma sätt trygga sig sjelfva och sina troner?
Fredrik 1721 genom Rysslands garanti i Nystadska freden ; Adolf
Fredrik 1743 genom en i Sverge införd ryssk här; Adolf Fredrik och
Lovisa Ulrika genom det 1747 afslutade förbund, enligt hvars
hemliga artikel Preussen lofvade med all magt försvara
holstein-gottorpska tronföljden i Sverge; Lovisa Ulrika 1756 genom
sitt försök att tillkalla en ryssk flotta och en ryssk här för att
kufva hennes svenska undersåtare« frihetskänsla; — och slutligen
Gustaf den tredje genom den 1772 förehafda planen att för
samma ändamål begagna en fransk flotta och franska hjelptroppar? —
Frihetstidens fel och olyckor har man hittills sökt kasta
uteslutande på svenska folket och dess ombud, rådet och
riksdagsmännen. Det är dock hög tid, att sanning och rättvisa få härutinnan
göra sitr gällande, och att det då varande svenska konungahuset
får bära, hvad det rättvisligen bära bör, näml. sin ganska dryga
del i ansvaret.
1 ) Många trodde dock, att hans moder i många år och att
slutligen också han sjelf underhöllo och ökade dessa
misshällig-heter.
2) En ej ringa del af konungen9 åhörare på rikssalen var
troligen öfvertygad om motsatsen ; näral. att konungens
medlingsförsök voro enda9t låtsade, och att han i sjelfva verket gjort sig
mycken möda för att underhålla och öka oenigheten.
3) Alla riksråden och de riksdagsmän, som ansågos hafva
mod och förmåga att stiga upp och motsäga, hade Gustaf dagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
