Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afsjöng psalmversen: Se huru godt och ljufligt är, att
bröder Jcunna sämjas1). Innehållet af dessa
anföranden, det högt uttalade berömmet öfver rikets
fordna frihet, sötebröds-dagarna,—likaså orden om
den genom Guds försyn 1720 & t er upp lifvade
friheten, — och om den smärtsamma tyngden af
suveränitetens förtryck, — och likaså det betydelsefullt
magra omnämnandet af revolutionen 1772, och än
mer att sådana åsigter öppet framställdes, detta allt
låter oss ana det verkliga tänkesättet. Vid
öfverlägg-ningen om konungens förslag visade ock
ofrälsestånden någon motsträfvighet, mest i fråga om
bevillning, bank och brännvins-bränning. Böndernas
förslag härom blef af konungen ogilladt och
åter-skickadt till ståndet, hvilket då slutligen fogade sig
efter hans önskan, dertill öfvertalade af Olin2),
hvilken konungen förut begagnat till handtlangare
inom ståndet, men nu utnämnt till dess sekreterare
i st. f. den fängslade Odelius. Något långvarigare
motstånd vågade eller ville eller hann ingen göra; ty
konungen helsade, att riksdagen skulle nästa dag d. 9
September ovillkorligen afblåsas. Prosten Rhodin3)
ville få bevillningen bestämd för en viss tid, t. ex.
3 eller 4 år, i st. f. den obestämda till nästa riksdag;
men erhöll ej dervid understöd af någon, men
motstånd af G-adolin, som förut varit en ifrig frihetsvän,
men nu kastat om och lofprisade konungen och dess
företag. Prostarna Kroger och Wijkman fordrade
större säkerhet för banken; men biskoparna
Ben-zelstierna oc’n Filenius samt prosten Ziebeth
gen-mälte, att det vore opassande för presterna, om de
för konungen visade mindre förtroende än de
andra stånden ådagalaggt. Serenius ville få hestämdt,
huru mycket af bevillningen borde anslås åt sko-
’) Bondeståndets prot. d. 26 Augusti 1772.
2) Bondeståndets prot. d. 8 September 1772.
3) Äfven några bland adeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
