Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som utrikes-politiken. För att detta vigtiga ämne
fullständigt uppfatta, är fördenskull nödigt för
minnet återkalla hithörande företeelser, redan från en
längre tid tillbaka.
DE FRÄMMANDE MAGTERNAS FÖRHÅLLANDE TILL DE
SVENSKA PARTIERNA OCH TILL DEN SVENSKA
KONUNGA-MAGTEN ÅREN 1733—1762.
I afsigt att försäkra fäderneslandet om
behöflig fred hade Mösspartiet under åren 1721—1733
ingått förbund, än med den ena, än med den
andra främmande magten, hvarje gång efter
dåvarande omständigheters kraf. Egentligen taladt, fanns
dock ännu icke i hänseende till främmande
magter några bestämda partier; ty Mössornas
motståndare på detta fält, de krigiska Hattarna, hade ännu
icke framstått och utvecklat sin fana. Detta skedde
först omkring 1733. Polens tron hade blifvit ledig.
Konungen i Frankrike ville dit förhjelpa sin
svärfader Stanislaus Leczinski, och för sådant ändamål
locka Sverge till krig mot Ryssland. När Arvid
Horn icke lät sig dertill förledas, uppmanade
Frankrike den ärelystne Karl Gyllenborg och hans både
äre- och krigslystna vänner till bildande af det då
och på sådant sätt uppkommande krigs- eller
Hattpartiet. Det var från och genom denna brytning,
som med hänsyn till främmande magter de begge
olika partierna framstodo med bestämda drag och
rigtningar.
Mössorna bibehöllo som mål för sin verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
