Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutsats det inbördes förbundet, hvilket också
varade öfver trettio år.
Hvarken inre partier eller främmande stater
fäste under denna tid någon synnerlig
uppmärksamhet vid svenska konunga-magten. Egentligen
att tala, fanns knappt någon sådan; och den lilla,
som fanns, ville ingen utvidga; — icke något bland
de svenska partierna, ty bägges fosterlands-kärlek
skrämdes genom tanken på Karl den tolfte, Fredrik
och Lovisa Ulrika; och bägges magtlystnad
lockades af åtrån att behålla tyglarna i egna händer, —
och bägges egenkärlek smickrades af öfvertygelsen
att sjelfva kunna dem till fosterlandets båtnad sköta;
— ej heller Frankrike, ty detta hoppades länge
nog kunna, konungen förutan, och med hjelp blott
af Hattarna styra Sverges politik och använda
Sverges härar; — ej heller grannstaterna, emedan
dessa hoppades kunna, konungen förutan och med
tillhjelp blott af Mössorna, upprätthålla freden.
Med hänsyn till Sverges konunga-magt hade
dessutom bemälte grannstater några gemensamma
åsigter att vidhålla, några gemensamma fördelar att
bevaka. De ville näml. upprätthålla Sverges
sjelf- och folkstyrelse af 1720; dels derföre, att folket,
som mest får vidkännas krigens bördor, söker, då
det har magt dertill, vanligtvis att upprätthålla
freden; dels derföre, att den oenighet och de
partier, som i dylika stater ofta uppstå, i någon mån
förlama deras kraft både till anfall och försvar.
Härmed sammanhängde också en annan beräkning.
Med minne af Gustaf Adolfs, Karl Gustafs och Karl
den tolftes krig befarade grann-regeringarna, liksom
många den tidens statsmän[1], att en svensk konung,
som erhölle större magt, skulle, lockad af
företrädarnes krigsära, af svenskarnas krigslystnad, af
Frankrikes eggelser, kanske ock af eget öfvermod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
