- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
242

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomdrifven medelst franska penningar, och jag känner
ganska väl alla dess enskilda omständigheter. De
många missnöjda ropen inom Sverge ådagalägga
tydligen, att det icke är folket sjelft, som förändrat
sin styrelseform, utan att det blifvit öfverraskadt
af sin konung. Derföre, och om nu krig af dylik
anledning uppkommer, skall denne konung icke blott
angripas af ett öfverlägset antal yttre fender, utan
ock bedragas och förrådas af personer, på hvilka
han litat. Jag uttalar ärligt denna min
öfvertygelse; ty jag vill ej vara den, som med rosor
öfvertäcker och undangömmer ett hotande bråddjup.
Jag utgifver mig visserligen icke för någon profet,
men af vissa tecken och förebud kan man ofta nog
ana utgången. Den torde ock blifva sådan, att
holstein-gottorpska konungaslägten bortjagas från
Sverge och blifver både husvill och utfattig!
[1]

Med dylika skräckbilder sökte han gång på
gång skrämma sin systerson och påstod, att enda
sättet till farornas afböjande vore att återställa
1720 års regeringsform. Men att förmå
Gustaf till någonting dylikt, det var och förblef en
omöjlighet. Denne lät sig ej heller skrämmas af
de framkastade hotelserna, utan uppförde sig med
prisvärd förening af både sans och mod. Å ena
sidan försäkrade han alla grannar om sina fredliga
afsigter, men å den andra försvarade han sin
revolution och lofvade i det yttersta försvara äfven
sitt land, sin krona och sitt oberoende. Dock,
skref han, emedan främmande magter ej hafva
minsta rättighet att blanda sig i Sverges inre
angelägenheter, kan jag omöjligen tro, att mina
grannregenter och allra minst den, som är mig närmast
befryndad, skola göra sig skyldiga till en så
uppenbar orättvisa och derigenom störa freden i Europa.
Jag betviflar väl ej, att konungen i Preussen skall


[1] Sans lieu ni feu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free