Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelfständighet, Hvad åter angår talet om en
genom Frihetstiden föranledd och nära förestående
förlust af Finnland och Pommern, så må omigen
anmärkas, att den konungamagt, hvilken, som man
säger, frälsade Sverge från tillämnad styckning,
just denna 1772 och derefter mer och mer ökade
konungamagt var den, som genom sina förvillelser
och missbruk sedermera vållade Finnlands
förlust 1809, och äfven Pommerns borttagande 1807,
ehuru detta sednare återgafs 18101).
’) I fråga om de främmande staternas besticknings-system
och des9 följder må, jemnte hvad förut är berättadt*), också
följande anmärkning göras. Många framställa saken så, som skulle
flertalet af riksdagsmännen hafva för främmande guld sålt sina
röster och sitt fädernesland; och som detta främmande guld
förestafvat ständernas beslut. Men det var icke på långt
när så illa. Guldet var mägtigt, men icke allsmägtigt; mycket
bidragande, men icke ensamt afgörande. Beskyllningen för
mut-barhet drabbar visserligen ett stort antal enskilda riksdagsmän,
men ingalunda svenska folket eller svenska riksdagen i dess helhet.
När bland flertalet af folkombuden en bestämd politisk öfvertygelse
förefanns, har den ock förestafvat riksdagens beslut, och det i
trots af allt det guld, som andra sidan slösade. När t. ex. år
1742 och 1765 svenska folkets flertal var öfvertygadt om
skadligheten af Hatt-partiets styrelse, då mägtade inga slösade mutor
längre det samma upprätthålla. Deremot när Hof-Hatt-förbundet
år 1769 hade för tillfället lyckats hos flertalet af landets invånare
tillskapa ett häftigt missnöje mot Mössorna, då lyckades det ock,
att med biträde af franska mutor, återförhjelpa Hattarna till
styret. Men när 1771 besagde missnöje försvunnit, och
allmänheten börjat göra rättvisa åt reduktions-riksdagen och åt Mössorna,
då mägtade ej allt slösadt guld att längre upprätthålla Hatt-partiet.
Man ser tydligen, att det, som alla tre gångerna hufvudsakligen
bestämde riksdagens beslut, var icke guldet från de främmande
staterna utan öfvertygelsen hos de svenska riksdagsmännen. Med
undantag af riksdagen 1760—1762 och kanske 1739 torde maD
ej heller kunna från hela Frihetstiden uppte några vigtigare
riks-dags-beslut, som varit förestafvade af främmande mutor, i stället
för af riksdagsmännens för tillfället rådande öfvertygelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
