Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverges belägenhet 1809 vid envåldstidens slut, var
den lyckligare, än 1771 vid frihetstidens?
Det fria statsskicket af 1719 och 1720 var ett
försök att betrygga Sverge rnot möjligheten af sa
våldsamma misshandlingar och så förfärliga
lidanden och förluster som dem, enväldet i Karl den
tolftes hand medfört. Det var landets ädlaste och
kunnigste män, de så kallade riksfäderna, som
genomförde den stora förändringen. De leddes
der-vid af varm och ren fosterlands-kärlek och tillika
af de frisinnade åsigter, som vid den tiden började
mer och mer omfattas af Europas utmärktaste
tänkare. De lockande exempel, som Holland och
Schweitz genom sina fria statsförfattningar gifvit,
hade dessutom helt nyligen fått ökad vigt genom
1688 års revolution, dä England kastade ifrån sig
Stuartarna och despotismen, och i st. utbildade och
stadfäste de fria och konstitutionela grundsatser,
landet tillförene hyllat. Dessa hade också redan
förut haft en utmärkt sakförare i Milton och fingo
mot sextonhundra-talets slut en än skickligare i
Locke, hvilken dem fullständigt framlade och
försvarade, och det på ett sätt, som väckte det
bildade och frisinnade Europas bifall och förtjusning.
Föremålet för ett stort antal ädla tänkares och
skriftställares önskningar och bemödanden blef ock från
denna tid att afskatï’a förflutna århundradens
des-potiska regerings-sätt samt föråldrade fördomar
och orättvisa lagstadganden m. m. och i st. införa
ett statsskick, som tillerkände åt folken vederbörlig
andel i ledningen af deras egna angelägenheter, och
åt alla samhälls-klasser en billig jemnlikhet i lagliga
rättigheter. Dessa pä förnuft och rättvisa
grundade tankar flögo elektriskt genom alla ädlare
sinnen och iuverkade äfven på Sverge. Det statsskick,
som här 1719 och 1720 antogs, hvilade äfven på
sådana i mycket demokratiska åsigter. Men för att
dem fullständigt uppfatta och göra gällande, dertill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
