- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
100

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stadga och duglighet, att han vid högskolan erhöll

C* O v_- J o

till sin fortkomst betydliga stipendier och derefter
inom bergskollegium befordran efter befordran,
slutligen till bergsråd. Han blef 1759 gift med

’—< ’—■
’—-Ulrika Eleonora v. Berchner. en för skönhet och
snille så firad hoflröken, att också öfver henne en
minnes- eller spelpenning preglades.

Gefleborgs län hade dittills omfattat
Gestrik-land, Herjedalen, Helsingland. Medelpad. Jemtland
och Ångermanland. Till följe af växande
uppodling blef det i sig sjelft alltför omfångsrika länet
också alltför folkrikt för att kunna af en enda
stvrelse ändamålsenligt vårdas. Man afskilde
fördenskull Medelpad. Jemtland och Ångermanland
och bildade deraf ett eget så kalladt
Wester-Norr-lands län med landshöfdinge-sätet i Sundsvall. Till
öfvertagande af denna befattning valdes bergsrådet
Örnsköld, och det var som förste landshöfding
på denna plats han inlade de stora förtjenster,
som berättiga honom till efterveridens tacksamma

O

minne.

Berörde atlägsna landsorter hade till den tiden
erhållit jemnförelsevis föga vård. Örnsköld insåg
dock snart, hvad af dem kunde göras, och vände
sig till riksdagen med bön om understöd dertill.
Norrlands skogar, skref han, ofta flere mil i
omkrets, ropa till rikets ständer om bättre vård och
lofva att sedermera framskaffa de odalämnen,
som utgöra Svea Rikes oförvanskliga rikedomar.
Sin uppsats härom slutade han med följande vers:

Låt andra hjeltar ifrigt rasa

1 qrannens blocl att färqa siq!

t7 v «7 e,

Bort, bort med vapengny ocli krig.

Låt annorstäds den elden brasa’.

Vårt land tillräckligt nöjsamt är.

Kom milde kunq med riksens ständer!

Ty Norrland utaf edra händer

Ett mildradt öde nu begär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/43/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free