Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dylika rättegångar visade han så mycken
stränghet, att den ådrog honom samtidens liksom
efter-verldens tadel. Vi få längre fram tillfälle att
utförligare tala om detta besynnerliga uppträde.
Han var en bestämd anhängare af det fria
statsskicket; men tillika en bestämd motståndare
mot de olagligheter, frihetsmannen och i synnerhet
Hattarna stundom tilläto sig, som det skulle heta.
just till frihetens försvar. Han ifrade följaktligen
mot olagligheter, mot obiiligheter så i ena som
andra rigtningen; t. ex. 1747 mot ständernas
beslut att lagföra ena gången Hedman1) och andra
gången Springer2), icke inför laga domstol utan
inför en ständernas kommissjon; — likaså mot
det unga hofvets plan till Adolf Fredriks förtidiga
tronbestigning3); — likaså mot det orättvisa sätt,
hvarpå den tidens Hof-Hattförbund behandlade
Samuel Åkerhjelm4). I egenskap af
öfverhofpre-dikant förehöll han konung Fredrik dennes
utsväf-vande lefnadssätt och det med så allvarliga ord,
att den gamle vällustingen blef missnöjd och i
Dec. 1748 valde sig en annan öfverhofpredikant
och sköt Troilius åt sidan5). Vid den häftiga
brytningen under riksdagen 1755 ställde sig
Troilius helt och hållet på frihetsmannens sida ; och
talade för den allvarliga skrift, med hvilken
ständerna tillbakavisade Adolf Fredriks olagliga
anspråk6); — likaså för ständernas beslut att till
allmänhetens upplysning trycka handlingarna i
samma mål7); — likaså för begagnandet af
namnstämpeln, när Adolf Fredrik ej ville underskrifva
M 37. 119.
2) S. st. 127.
3) S. st. 151.
4) S. st. 168.
5) 38. 208.
6) 39. 125—127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
