- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
213

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

annan. Denne konung, påstod Swedenborg, var
vansinnig af krig slystnad, utv årtes artig och blygsam,
men invärtes den högmocligaste bland alla, ocli ville
blifva den förnämste bland dj e fl ar ne1). Han trodde
ej på Gud, men förstod bättre än någon annan
konsten att ljuga sanning och rättvisa2); han var
den värste djefvulen3); han var den envisaste, den
oböjligaste i denna verld ocli förstörde genom Görtz
sitt fädernesland,4). Huru han för allt detta blef
i andra verlden straffad, berättar Swedenborg på
olika sätt. Ena gången heter det, att han
kastades långt bort vesterut och djupast ned, der hans
hela varelse blef hård och benartaclb); en annan
gång, att han tillsammans med de obcirmhertiga
menniskor, som finna nöje i mord och blodbad saint
äro högmodiga, blef instängd bland svin och
vilddjur 6); — en tredje gång, att han plågades som
i en eld, så att han skrek1); en fjerde gång, att
onda andar förlamade och förstörde honom ända
ut i finger- och tåspetsarna, så att han ej förmådde
någonting, hvarefter han i en skog nedsänktes i
en mörk håla, der han förlorade sitt förstånd och
slutligen all förmåga, så att han ej mer mägtade
tillställa sådant som förut8); — en sjette gång,
att han blef så förstörd, att hos honom intet
himmelskt lif återstod, och att lian blef vansinnig9); —
en sjunde gång, att han till straff för sin oböjliga
envishet blef gift med en qvinna, som var än mer
envis och oböjlig, och som var besatt af qvinnliga
djeflar, mest andar efter holländskor, som i lifvet

1 ) Diarium Spirituale. N:o 4,748—52.

2) S. st. N:o 4,748, 4,763—72, 4,884.

3) S. st. N:o 4.873, 4,892. Pessimus ille diabolus.

4) S. st. N:o 4,741.

5) S. st. N:o 6,028.

6) S. st. N:o 4,764, 4,857.

’) S. st. N:o 4,768.

*) S. st. N:o 4,900, 4,901.

°) S. st. N:o 5,011.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/43/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free