Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos en stor del af den föregående bildningens
målsmän, serdeles inom högskolorna, Svenska
Akademien och den fria pressen. Grundliga motsägelser
och häftigt motstånd spordes ock öfverallt. Men
flere den nya skolans ledare utgåfvo sånger, hvilka
genom sin skönhet hänförde allmänheten; — och
skrifter, hvilka med snille och lärdom framlade
till försvar för de reaktionära lärorna alla skäl,
som kunde uppfinnas. Dessa ledare sjelfva voro
dessutom utmärkta icke blott genom snille,
arbetsamhet och lärdom, utan ock genom sina rena och
ädla personligheter, hvilken omständighet jemnte
det brinnande nitet gaf mycken vigt åt deras ord.
Sådana personliga företeelser i förening å ena sidan
med den från all slags frihet afskrämda tidsandan,
och å den andra med reaktionens nyss antydda
ljussidor voro i denna strid mägtigt ingripande faktorer.
Följden blef ock, att oaktadt sina många och
motbjudande reaktionära grundsatser, lick fosforismen
en ej ringa skara anhängare i synnerhet inom det
uppväxande, oerfarna slägtet; naturligtvis också
bland sådana äldre personer, som leddes
aflycksö-keri eller af sin egen benägenhet för dylika åsigter.
Det tycktes verkligen ofta nog, som skulle dessa
sednare, utspridda från landets mest besökta högskola,
komma att för framtiden göra sig gällande i både
religion, vetenskap, politik och samhällslif. Den
dystra dager, i hvilken dessa återgångs-försök blefvo
af många och i synnerhet af det något äldre oeh
mer frisinnade slägtet betraktade, har Tegnér
tecknat med följande rader.
Här spökar tidens ande kring och blåser
All merg ur benen, släcker tankens ljus
I hjerncins kamrar, der blir rnörkt och öde,
Och hjertats friska källor sina ut.
L r medeltidens graf han stigit upp,
En hotande, en olycksalig vålnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>