Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den filosofiska graden med så stor utmärkelse,
att blott ett betyg felades till erhållande af
hedersrum. Redan samma år eller 1758 blef den
23-årige ynglingen utnämnd till docent i fysiken samt
1760 och på Höpkens förord likaledes till adjunkt
i matematik och naturkunnighet, hvarmed stundom
förenades uppdrag att bestrida professorns
föreläsningar. Nu kommen på sitt rätta fält, utvecklade
han en verksamhet så rik och mångsidig, att den
väckte än större, än allmännare beundran. Han
utgaf flere värderika och upplysande afhandlingar,
t. ex. om regnbågen, elektriciteten, åskledaren,
norrskenet, aluntillverkningen, de trädförstörande
maskarterna o. s. v. Tillsammans med flere andra
vetenskapsmän stiftade han ock det så kallade
Kos-mografiska Sällskapet, hvars afsigt var att bland
svenskarna genom ett större verk sprida mer
mångsidiga och pålitliga kunskaper. Skriften skulle
bestå af tre delar, den matematiska, utarbetad af
Mailet, den fysiska af Bergman, den historiska af
Ziervogel. Bergman fick sin del först färdig och
den trycktes 1766. Det var hans bekanta så
kallade Verldsbeskrifning, i hvilken han, enligt Tegnérs
ord drog grundritningen af verlden. Hvad
Humboldts Cosmos sedermera blef, det var för sin
tid Bergmans nämnda arbete. Det blef ock
allmänt beundradt, snait omtryckt och tillika
öfver-satt på danska, engelska, franska, tyska och ryska
språken. Man säger ock, att detta verk legat till
grund för Kants föreläsningar i fysik och geografi,
och att Ritter förklarat detsamma hafva varit den
första geografiska fysik.
Den nitiske kemie-professorn Gottskalk
Wal-lerius tog afsked. Bergman hade dittills ej
ser-skildt vinnlaggt sig om besagde vetenskap, men
beslöt dock söka den lediga platsen. Som lärdomsprof
i ämnet utgaf han rörande aluntillverkningens
förbättrande en afhandling, hvilken blef mycket
berömd. Till sysslans återbesättande uppförde ock kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
