Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kännedom af hans mycket och mångsidigt
välgörande verksamhet, följaktligen ock en djupare
känsla af fäderneslandets tacksamhetsskuld till
hans person, och af häfdatecknarens pligt att
serskildt fästa på honom efterveridens
uppmärksam het.
Han var född d. 13 Mars 1699 i Vendels
socken i Uppland. Fadren, af wallonsk slägt,
var kronofogde i orten samt utmärkt för drift
och exemplariskt uppförande. Sonen blef efter
genomgångna studier inskrifven år 1721 i
bergskollegium och 1726 i landtmäteriverket, hvarest
han 1747 nämndes till öfverdirektör. Vid denna
befattning stannade han till sin död, och i
densamma har han utöfvat sin mest ryktbara och
välgörande verksamhet.
Under första ämbetstiden var han mycket
sysselsatt vid Loverts alunbruk, och inträdde
först 1733 i någon större verksamhet inom
landt-mäteri-kontoret. Här började han dock genast
eller 1734 framställa behofvet af serskilda kartor
öfver rikets serskilda landskap. Under åren 1734
till 1772 blefvo ock öfver 40 sådana blad1)
ut-gifna och derigenom en pålitligare karta öfver hela
riket förberedd. Blifven verkets styresman,
utarbetade och utgaf han redan samma år eller 1747
rörande Sveriges geografiska arbeten och
landtmä-teriverk en historia, som för sin tid var utmärkt genom
lärdom, framställningssätt och fosterlandskärlek.
Hvad utom dessa vetenskapliga föremål snart
och i hög grad tilldrog sig hans uppmärksamhet,
voro de stora svårigheter, med hvilka jordbruket
hade att kämpa, bland annat till följe af flere
gamla och skadliga stadgar. Hemmansklyfning lägre
ned än till fjerdedelar var vanligtvis förbjuden2);
’) Beskrifningar öfver landskap, städer, farvatten m. m
2) I vissa landsorter t. ex. Dalarna och Wermland hade
förhållandet öfvergått till motsatt ytterlighet.
Fryxells Ber. 44. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
