- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 44. Adolf Fredriks regering. H. 6. Adolf Fredriks samtida vetenskaps- och riksdagsmän /
37

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gen tlere vigtiga undersökningar; hland andra om
det sätt, hvarpå Polhem börjat Trollhätte kanal,
och Blackwell vårdat mönsterlandtbruket på
Alle-stad. Serdeles välgörande var hans åtgerd i fråga
om rikets mått, mål och vigt. Detta ämne hade
blifvit, så godt sig då göra lät, ordnadt af
Stiern-hielm. Det hade dock sedermera under tidens längd
och genom försummelse eller egennytta råkat i stor
oreda, så att origtiga likare af alla slag flerestädes
förekommo, hvaraf naturligtvis många oordningar
och bedrägerier samt många och invecklade
rättegångar föranleddes. Flere gånger hade bondestånd et
formligen klagat häröfver och begärt rättelse; men fåfängt.
På dess anhållan ålade man slutligen landtmätarne att
hvar i sin länsstad ordna och till eftersyn i ordning
hålla sådana likare. Många svårigheter uppstodo
likväl, och ej minst genom de olika slagen af mått,
mål och vigt t. ex. victualie- uppstads- eller
sta-pelstadsvigt; tunna för våta eller tunna för
torra varor o. s. v. För vighetens och
enkelhetens skull ville Faggot afskalia dessa olikheter
och i alla slags beräkningar införa för alla
likartade varor samma gällande bestämningar, men han
mägtade ej drifva sin åsigt igenom. Han tog då
till sig likare från de llesta landsorter samt
granskade och jemnförde dem och stadfäste sedermera
gemensamma likare för hela riket, och uppgjorde
tillika den förordning härom, som sedan 1739 varit
intill våra dagar gällande.

Af vetenskapsakademien blef han straxt vid
stiftelsen vald till ledamot, sedermera under några
år till sekreterare, och förblef derefter under hela
sin återstående lefnadstid en bland dess mest
verksamma och högaktade medlemmar.

En anteckning tyckes visa, ait han en gång
talat för herrnhutismen. Måhända gällde dock
detta uppträdande ett försvar, mindre för denna
lära serskildt, än för lärofrihet i allmänhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/44/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free