Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historia om svenska censuren samt påstod, att denna
inrättning och dermed sammanhängande
hemlighetsmakeri varit orsaken till en mängd misstag,
missbruk och bedrägerier samt deraf föranledda
olyckor. Den liar varit, sade han, det fästningsverk,
som egennytta och bedrägeri hafva till sitt försvar
mot sanning och rättvisa uppfört.
Under riksdagen 1761 blef han för denna sin
tryckfrihets-kärlek häftigt och stundom med ovett
och bitterhet angripen. Som svar och försvar
ut-gaf han då ett så kalladt Bevis om tryckfrihetens
straffbarhet och skadlighet; en uppsats, som under
låtsadt försvar för trvcktvånget framställde dess läror
och följder på ett skenbart lofprisande men i
verkligheten gäckande och afskräckande sätt. I/o vet
ej, skref han, att starkt ljussken gör mången blind]
och att mörker är för svaga ögon välgörande och
dessutom medför lugn, frid, sömn och behagliga
drömmar., hvilka man vid dagsljusets inbrott med
saknad förlorar. Menigheten älskar ock mysterier
men liatar den klara sanningen. Rätt gjorde
fördenskull Omar, som brände biblioteken; rätt likaså
påfven, jesuiterna och venetianska styrelsen, hvilka
höllo folket i mörker, och derföre kunde sjelfva
ganska länge bibehålla sig vid magten. Ärlig Svensk
gjorde deremot illa, då han till politisk eftertanke
väclde vår menighet; ty hvarje sådan bör i stället
sysselsättas med tjurfäktningar, skådespel, visor oeh
bacchanaliska tidsfördrif. o. s. v. Stundom medelst
d3rlika sidohugg, men vanligtvis med rakt på saken
gående skrifter dref Nordencrantz oupphörligen på
trycktvångets afskaffande, och genom honom har i
detta hänseende Sverge gått i jemnbredd med
England, någon gång haft försteget. Mycket af hvad
Englands beryktade Junii bref omkring 1769
inne-höllo, hade redan flere år förut blifvit af Nordencrantz
liksom af Oehlreich bestämdt och tydligen uttaladt.
Den förres skrifter utöfvade ock stor inverkan, och
han var otvifvelaktigt förnämsta upphofsmanuen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
