Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ensamma innehafvare af denna rika näringsgren.
Inskränkningen af Sverges jerntillverkning ocli
upp-stegrandcl af svenska jernpris skulle deremot locka
utlandet att uppsöka och upparbeta egna grufvor.
Men hans varningar blefvo fruktlösa, och
Hattpartiet dref sina åsigter igenom1). — Till följe af
fattigdom måste dåtidens svenska bruk sega re
esomoftast söka lån och förskott hos de penningestarka
engelsmännen. Dessa sednare kommo derigenom
i tillfälle att öfver svenska jernhandteringen utöfva
ett förmynderskap, som ofta urartade till förtryck;
och som af tillverkningens behållning lemnade
åt engelsmännen, förläggarne, den ojemnförligt
största lotten, och åt svenskarne, jernbrukens egare
och arbetare, en blott ringa del. Nordencrantz
genomskådade med grämelse förhållandet. Han föll
då på det förslag, att skaffa svenska jernet
afsätt-ning också i Frankrike och således genom att
framlocka ännu en afnämare åvägabringa en täflan,
som kunde åt svenska jernhandteringen medföra
bättre utsigter. Han började verkligen att med
franska sändebudet i Stockholm underhandla
härom. Engelsmännen fingo dock snart spaning om
förhållandet och beslöto hämnas. Deras amiralitet
hade i flere år tagit mycket jern från Skebo, det
bruk, Nordencrantz egde. Nu blef kontraktet
härom uppsagdt, och Nordencrantz förlorade sålunda
den fördel, han genom en så betydlig afsättning
haft. Beräkningen på Frankrike misslyckades ock.
Den fosterländska planen medförde ingen nytta för
fosterlandet utan blott skada åt fosterlandsvännen.
Som ett annat medel till brukshandteringens
främjande grundlädes det förut beskrifna Jernkontoret.
Förslaget utgick förnämligast från Nordencrantz 2).
~T) 38. 123.
-) För en likartad inrättning skall också Polhem hafva
talat, och Stockenström till dess införande mycket bidragit;
mest dock Nordencrantz, hvarföre ock ständerna tillerkände
honom en belöning af 50,000 d. s. Se Statskontoret.
Dispositionen för år 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
