- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 44. Adolf Fredriks regering. H. 6. Adolf Fredriks samtida vetenskaps- och riksdagsmän /
68

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin röst äfven bland oss en hvar, som Gud
gif-vit förstånd, ocli låtom oss väcka upp hvarandra
till att tjena fäderneslandet.

Andra klandrade, att han anföll personer i
stället för saker. Han försäkrade väl gång efter
annan, att han åsyftade blott felen, hvilka han ville
afskaffa, icke personerna, hvilka han ville skona.
Men ju längre det led, desto mer började han
angripa också de sednare, dertil 1 drifven af sin egen
växande förbittring, ofta ock af omöjligheten att
skilja felen från de felaktige, hvilka dem icke blott
begått utan ock sedermera försvarat.

Andra klandrade hans, som de kallade det,
oroliga fjesk och bråksamhet, men berömde
dere-mot de stilla i lanclet. hvilka icke tillställde någon
oro, något buller. Öfver dessa påståenden blef
Nordencrantz mycket förgrymmad och utbrast: de,
som så tala, äro besmittade af Epikuri lära. Jag
prisar ej den filosofi, som råder menniskorna till
overksamt beskådande af verldens förvillelser ;
hvarken Heraclitus, som blott gret, ej heller Democritus,
som blott skrattade åt galenskaperna; hvarken den
epikurism, som med lättsinnets likgilltighet, ej heller
clen stoicism, som med högmodets förakt betraktar
dem. Jag aktar högst den filosofi, som uppmanar
oss att gagna vårt fädernesland genom att modigt
arbeta på dess förkofran i kunskaper, välstånd och
anseende. Om, tillade han, om de illasinnade icke
rönte något motstånd, skulle de tillåta sig än mer
djerfva och landsförderfliga åtgerder.

Men, sade andra, det är fåfängt sträfva mot
strömmen, och ditt arbete har, som du sett och
ser, varit och skall likaledes förblifva fruktlöst.
Några gånger vardt ock Nordencrantz sjelf af
dylika tankar så fattad och nedslagen, att han
förklarade sig vilja öfvergifva de allmänna
angelägenheterna och slå sig till hvila. Men snart blef
han till ny verksamhet uppryckt af icke blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/44/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free