Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med mycken tillgifvenhet Sverges då varande fria
statsskick, såsom det der skulle i längden bereda
svenska folkets lycka och förädling. Denna
öfver-tygelse alstrade hos honom ett orubbligt beslut
att besagde statsskick försvara; dock aldrig med
andra medel än dem, som af sanning och
sansning gillades; och hvarje dessa grundsatsers seger
fyllde honom med glädje. Stor och upprigtig var
i synnerhet hans tillfredsställelse, när
reduktions-riksdagen 1765, oaktadt sina fel och misstag,
likväl lyckades att i det hela återförhjelpa landet till
en styrelse, mer sansad och välgörande och mer
med statsskickets anda öfverensstämmande, än den
föregående varit, och han betraktade sedermera
som sin dyrbaraste pligt att dess åtgerder
försvara. Uppmaning dertill dröjde ej.
Snart kom reaktions-riksdagen 1769, hvilken
Hof-Hattförbundet tillställt för att öfverändakasta
de beslut, förra riksdagen fattat. Till försvar
för den sistnämnde uppträdde då Frietscky varmt,
kraftigt och ihärdigt. Ä Hof-Hattförbundets.
vägnar föreslogos tacksägelse-skrifter af Pechlin till
konungen och af H. H. Boije till kollegierna för
det sätt, hvarpå de framtvungit riksdagen 1769.
Frietscky talade ifrigt mot dessa förslag och sökte
visa, att kollegiernas åtgerd varit både olaglig
och skadlig1). Hof-Hattförbundet påstod, att
ilandet herskade så stor nöd och förvirring, att till
deras afhjelpande en riksdag oundgängligen borde
sammankallas. Frietscky deremot visade, att nöden
ingalunda varit så stor och riksdagen ingalunda
så nödvändig. Hof-Hattförbundet tadlade och ville
afsätta då varande Mössregering, derföre att den
motarbetat sammankallandet af nämnde riksdag.
’) Till hvad 41. ‘272- — 285 är taladt om kollegiernas
s. k. inactivitet 1768, må läggas, att Gustaf den tredje sjelf
sedermera berättat, det flere bland kollegiernas förnämsta
ledare voro af honom mutade till deras beslut om
inacti-Titeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
